Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

5  000 extra har lyft lärarna

Södertäljes förstelärare trivs. De tycker att kommunen gjort mycket rätt med reformen, men undrar vad som händer i framtiden.

Annons
Förstelärare i samspråk. Maria Stenegård (NO), Annelie Zunko Häggman (Id) och Christina Melton (Id) lyssnar på Erika Johanssons (SO) åsikter om hur det är att vara förstelärare i Södertälje kommun.

LT träffar fyra förstelärare i Pershagens skola. Tre av dem arbetar där, en på Blombackaskolan. Samtalet handlar mest om hur roligt och inspirerande det varit att få ett erkännande, att få arbeta strukturerat, att få undervisa. Men samtalet tar också upp oro om framtiden och om hur de andra lärarna ska benämnas.

Förstelärarreformen infördes för snart två år sedan i Södertälje. Duktiga lärare fick, efter att ha testats och intervjuats, en ny titel – och 5 000 kr extra i månadslön (från staten).

Förutom att vara en god lärare står det i uppdraget att försteläraren ska ansvara för ett kollegialt lärande som utgår från resultat, analys och behov, att tillsamman med lärarna i ämnesgrupperna säkra att ämnesundervisningen blir mer likvärdig. Bland annat.

Men det handlar inte främst om att vara mentor och ge tips. Det är främst på studiedagar och konferenser som förstelärarna fått större ansvar mot kollegorna.

– Jag ser det som en bekräftelse på att man gjort något bra tidigare också, säger Erika Johansson, förstelärare i SO.

Maria Steneskog är nyast i gänget, hon har varit förstelärare i NO i endast en månad, och ser väldigt positivt på det:

– Skolan har dragit i gång ett skolutvecklingsprojekt om formativa arbetssätt, och det drivs av förstelärarna. Visst är det en kick för oss lärare.

Idrottslärarna Anneli Zunko Häggman och Christina Melton, som alltså jobbar på olika skolor träffas nu oftare:

– Just i prestationsämnena är det lite ovanligt med förstelärare, och med strukturer. Nu har vi det, och det har varit ett lyft. För ämnena, men också för oss lärare, säger Annelie och Christina.

– Det syns direkt, likvärdigheten hur man bedömer elever och ser på läroplanen är mer rättvis, säger Christina.

De fyra är eniga om att reformen är bra, och att Södertälje arbetat strukturerat och genomtänkt. Man poängterar också att införandet av förstelärare inneburit en ny karriärväg för lärare, tidigare var det endast rektor som gällde om man ville gå vidare.

Man ser att det är bra för de skolor som har många förstelärare att det kan bli en marknadsföringsaspekt att räkna med.

Men oron är att reformen ska dö ut med att de statliga pengarna tar slut, samt risken att de andra lärarna blir ”andre”-lärare.

– Det vore verkligen synd att avbryta reformen i det här läget, menar Anneli och får nickande medhåll från de andra tre.

Den statistik som LT visar, som visar vilka skolor och vilka ämnen som är vanligast med förstelärare, intresserar:

– Jag kan förstå att matte har många, kommunen har satsat på mattelyftet tidigare, funderar Maria.

Men de fyra kommer fram till att person, rekrytering och behov styr var och hur många förstelärare respektive skola har.

– Och jag borde nog vara den senaste (sista?), säger Maria Steneskog.

Arbetsgivaren ser gärna en fortsättning

Politiker och tjänstemän är nöjda med reformen.

– Vi är nöjda med hur det fungerat och kommer att fortsätta betala förstelärarna. Men visst spelar nivån på statliga medel roll, säger Elof Hansjons, (S).

Det är snart tredje året som det finns förstelärare inom skolan, i Södertälje har det funnits i två år. En reform som alliansregeringen införde, men som tar slut om två år.

– Det är en bra reform som passar Södertälje bra, och vi för dialog med staten om fortsättningen. Utgångspunkten är att det kommer statliga bidrag för förstelärarnas (högre) löner, eller att det bakas in i det större generella statsbidraget, säger utbildningsnämndens ordförande Elof Hansjons (S), som dock inte har något exakt svar på hur det ska fortsätta.

– Nej, det lär inte anställas fler förstelärare nu, men de som finns blir kvar. Vi tror på idén, men man kan inte ha hur många som helst, fortsätter Hansjons.

På frågan varför vissa skolor har fler förstelärare än andra svarar Hansjons:

– I vissa fall beror det på att de har andra mer kommunövergripande uppdrag, men att de har en viss skola som sin bas. Sen har en del andra skolor satsat på tvålärarsystem, förklarar Elof Hansjons.

Peter Fredriksson, högste utbildningstjänsteman i kommunen, är högst medveten om att förstelärarna är ojämnt fördelade.

–Men det är medvetet. Det handlar om skolornas behov. Många av tjänsterna har tillsatts av redan befintliga, skickliga, lärare på skolorna, en del andra har vi fått hit genom rekrytering.

– Och visst har det hjälpt till när vi rekryterat utifrån att förstelärarna får 5 000 kronor extra i lön. Tveklöst, säger Peter Fredriksson.

Förstelärare i Södertäljeskolor

I Södertälje grundskolor finns det 82 förstelärare, och i gymnasieskolan 29.

Flest förstelärare finns på Oxbacksskolan (8, varav en lektor), Ronnaskolan (8), Täljegymnasiet (8), Rosenborgsskolan (7) och Wendela Hebbe (7), Pershagen (7).

Flest förstelärare per ämne, grundskolan: Ma (16), Svenska (13,5), SO (13), SVA (svenska för nyanlända (8), NO (6) Eng (5,5) .

Flest förstelärare per ämne gymnasiet: Eng (5,5), Ma (4,5), Sv (4,5), SVA (2,5)

Vissa tjänster är delade mellan två ämnen, i statistiken blir det en halv.

Källa: Södertälje kommun

Mer läsning

Annons