Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vill inte Södertälje undervisa i assyriska?

Internationell forskning visar att elever som får utveckla sitt modersmål i skolan också får en positiv påverkan på majoritetsspråket och på skolframgången.

Annons

Att se modersmålet som en viktig tillgång bidrar till att stimulera elevens självbild. Efter svenska är assyriska (syriska/syrianska/suryoyo) det mest talade språket i Södertälje. Även om flera också talar arabiska är modersmålet oftast ändå assyriska.

Men det är inget som syns i antalet elever som får modersmål i skolan.

Tvärtom har modersmålsundervisningen blivit sämre. Från ansökan till att en lärare är på plats kan ta upp till ett år. Krav på minst fem elever i varje grupp gäller inte för andra språk. Elever från förskoleklass till årskurs sex undervisas i samma grupp, trots att de har olika behov. Undervisningen har minskat från 60 till 30–40 minuter i veckan. Tidigare var det meriterande att läsa assyriska på gymnasiet, men inte längre.

Samma krav på kvalitet och behörighet ställs inte på dem som undervisar i assyriska. Visst är det svårt att få fram behöriga modersmålslärare men kvaliteten i undervisningen ska ändå säkerställas. I dag kan i princip vem som helst bli modersmålslärare – till och med de som inte har gått ut gymnasiet, varken i Sverige eller i utlandet.

I höstas kallade modersmålsenhetens chef Göta Sandin oss föräldrar på Nyckelskolan till möte där hon förklarade eller snarare hotade med att dra in undervisningen om inte barnen kunde skriva och läsa i årskurs 3.

Man kunde förvänta sig att chefen för modersmålsundervisningen i Södertälje hade större kunskap om det assyriska språkets situation, om skillnaderna i tal- och skriftspråket och det faktum att det inte finns något land eller infrastruktur som bevarar och utvecklar språket, att majoriteten inte behärskar skriftspråket och så vidare.

Med vilken logik kräver då kommunen att nio–tio-åringar ska kunna läsa och skriva assyriska då flera av modersmålslärarna inte ens gör det?

Det finns de som hänvisar till förändringar i skollagen, men synen på modersmål har inte förändrats i nya kursplanen. Ämnets två ben, språk och kultur, betonas fortfarande i hög grad liksom inriktningen mot språket som ett kommunikativt redskap. Skollagen ska man självfallet följa, men det finns en språksituation som kommunen har att förhålla sig till. Även om yngre föräldrar och syskon väljer att tala svenska sinsemellan finns ett levande modersmål i barnens hemmiljö, som inte enbart omfattar kärnfamiljen. Även om barnen inte alltid svarar på assyriska hör de språket talas av föräldrar, far- och morföräldrar, av grannar, i föreningar och kyrkor. Vi har ett levande talspråk.

Det här borde vara välkänt för alla som arbetar på utbildningskontoret. Därför är det märkligt att kommunen kräver att en tioåring ska skriva en uppsats i assyriska, särskilt då varken vi eller våra föräldrar kan det, för att få ta del av modersmålsundervisningen.

Vi och forskningen vet att flerspråkighet är en stor tillgång inte bara för individen utan också för samhället. Elever som är trygga och säkra på sitt modersmål kan använda det som en tillgång i andra lärandesituationer, detta gynnar självtilliten.

En medvetenhet om sambandet mellan goda kunskaper i det egna modersmålet och ett framgångsrikt lärande kan, särskilt bland äldre elever, utgöra en drivkraft i att närma sig sitt modersmål och utforska det ytterligare.

Mot denna bakgrund känns det mycket märkligt att Södertälje kommun verkar vilja minska antalet elever som läser assyriska som modersmål. Även om kommunen kanske sparar pengar på kort sikt kan det bli dyrt i längden att ha barn som är vilsna i sin identitet och utan ett modersmål och som lär sig sämre svenska.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel