Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vilken registrering ska vi acceptera – och vilken ska vi kritisera?

Frågor om personlig integritet är viktiga. Hur och när registreras och bevakas vi, av vem och i vilka sammanhang? Hur används den informationen och hur vidarebefordras den till andra? Det är några frågor som fått ökad betydelse de senaste åren, inte minst sedan GDPR – EU:s dataskyddsförordning – trädde i kraft 2018.

Anmäl text- och faktafel

Jag vet att jag och de flesta andra inte är medvetna om vidden av denna registrering. Vi sätter digitala spår i allt vi gör – då vi utnyttjar våra betal- och kundkort i affären, när vi vandrar genom Södertälje centrum eller då vi sätter oss tillrätta i en buss eller i ett pendeltåg. De flesta av oss upplever inte detta som ett problem utan accepterar oftast bevakningen som en rimlig och nödvändig del i ett demokratiskt och alltmer teknifierat samhälle.

För mig som föreläsare och författare har integritetsfrågor varit en viktig del i livet. Ingen ska få tafsa på barns eller vuxnas integritet i onödan. Det är en rimlig utgångspunkt i ett samhälle som bygger på individens rätt i första hand och inte statens och samhällets. Men i dagsläget känner jag mig kluven – vilken personregistrering är acceptabel och vilken måste ifrågasättas som alltför påträngande och onödig?

Via ett samtycke kan vi som privatpersoner godkänna att vi registreras. Men GDPR och annan kompletterande svensk lagstiftning ger ytterligare stöd för registrering.

Det kan gälla uppgifter av allmänt intresse, vid avtalsförhållanden, vid myndighetsutövning och för uppgifter av grundläggande intresse. En särskild svensk lag om kamerabevakning ska bland annat klargöra när tillstånd till sådan bevakning krävs eller inte. Tillstånd till kamerabevakning ska ges om intresset av sådan bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad. I till exempel skolor fordras tillstånd liksom för Polismyndigheten när det handlar om att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.

I LT har vi de senaste veckorna kunnat läsa om stöld i en butik i Lunagallerian av 60 000 kronor och om en mycket grov misshandel av en ung person vid pendeltågsstationen i centrum. I båda dessa fall liksom i mängder av andra har kamerabevakning lett till att personer via viktig bevisning dömts eller kommer att dömas. Tryggheten i tunnelbana, bussar och pendeltåg upplevs av mig och andra som stärkt via den kamerabevakning vi som resenärer vet finns.

För dem som drabbas av våld eller andra brott måste det ändå vara tillfredsställande att uppklarningsprocenten ökar så att fler brottslingar kan ställas till svars.

Det är sant att forskningen inte i de flesta fall har kunnat visa att brottsligheten minskar till följd av ökad kamerabevakning. Det har LT på ledarplats konstaterat vid några tillfällen. Men för dem som drabbas av våld eller andra brott måste det ändå vara tillfredsställande att uppklarningsprocenten ökar så att fler brottslingar kan ställas till svars.

Balansgången mellan personregistrering och vår rätt till privatliv och personlig integritet är svår. Jag är tvehågsen, men ser med viss sorg på hur ny teknik och nya tveksamma förslag kastas fram i debatten.

Irene Svenonius, region Stockholms styrelseordförande, vill ha möjlighet att generellt och utan tillstånd kamerabevaka exempelvis akutmottagningar i sjukvården. Via så kallad biometrisk registrering av ansiktsdrag har en skola i Västerbotten valt att registrera elevers frånvaro. Risken finns att bevakning via personregistrering i framtiden kommer att utvidgas ytterligare så att vi blir kartlagda in på bara skinnet, var vi än befinner oss och oavsett om vi vill eller inte.

Vilken registrering ska du och jag acceptera och vilken ska vi vara kritisk och ifrågasättande till? Den frågan måste vi alltid noga försöka ta ställning till.

Staffan Olsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel