Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Vi är stolta och höjer våran flagga högt”

Att vara barn till överlevare efter folkmord sätter spår i flera generationen framåt. Men det ger också en stark ansvarskänsla. På torsdag samlas Armeniska föreningen för att sörja och hedra folkmordets offer.

Annons

Utanför Armeniska föreningens lokaler i Geneta, som man flyttade in i för bara åtta månader sedan, arbetar fem män för att få färdigt en kopia av minnesmonumentet ”Svalans borg” som rests i Armenien till minne av folkmordets offer.

– Vi kommer ställa vårt monument på Marenplan under manifestationen, berättar Lamia Milkon, som sitter med i kyrkostyrelsen och vars gammelfar- och gammelmorföräldrar överlevde folkmordet.

Deras öde har satt spår i såväl henne och hennes föräldrar. De bär på ett trauma, men också en viktigt släkthistoria som hon är fast besluten om att föra vidare till sina barn och barnbarn, precis som hennes pappa Varojan Milkonian, som även han sitter i kyrkostyrelsen, gjort.

– Att föra vidare arvet till min dotter har varit extremt viktigt. Den nya generationen ska kämpa vidare för armenierna och för att visa att våra förfäder inte led i onödan, säger han.

Det är en uppgift som dottern tar på allvar.

– Historien är en del av mig. Det är mitt ansvar att föra den vidare. Vi får aldrig glömma. Såren ärvs av kommande generationer, även om det går 200 år, säger hon.

Deras frustration över att folkmordet inte erkänns av vissa länder är påtaglig.

– Det är det enda vi vill. Vi är inte ute efter hämnd, vi kommer inte bruka våld. Vi vill bara att Turkiet erkänner folkmordet. Och ju mer kommande generationer kämpar för det, desto säkrare är jag på att de kommer göra det, säger Lorans Sharoyan, kyrkostyrelsens kassör.

Men lika stark som frustrationen är stoltheten över deras ursprung, historia och förfäder.

– Turkarna ville inte att vi skulle finnas, men det gör vi. Vi är stolta över att vara här och vi höjer vår flagga högt, säger Lamia Milkon.

– Och vi är stolta över Sverige, som var tidiga med att erkänna folkmordet, lägger Lorans Sharoyan till.

På torsdag, som är den officiella minnesdagen för folkmordet, kommer Armeniska föreningen samlas i kyrkan i Geneta för minnesbön.

Precis som i alla armeniska kyrkor, kommer även deras kyrkklockor att ringa 100 slag, för att markera årsdagen. Sedan kommer de gå tillsammans till Marenplan där bland andra riksdagsledamoten Robert Halef (KD) och kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) kommer att hålla tal.

– Då kommer vi också lägga blommor och tända ljus vid monumentet vi byggt, säger Lamia Milkon.

– Det blir en lugn och tyst stund där vi sörjer och hedrar offer och överlevare.

Gudstjänst till årsminnet av Seyfo

Söndagens gudstjänst i S:t Jacobs kyrka blir en känslosam minneshögtid över folkmordet Seyfo.

– Kyrkan har plats för över 800 personer och den kommer utan tvekan att vara fullsatt. Men i vår festlokal kommer vi ha en projektor och sända gudstjänsten så det kommer finnas gott om plats, hälsar Ninson Ibrahim som är ordförande för församlingens ungdomssektion.

Seyfo kommer tas upp under såväl predikan som i ett tal under gudstjänsten och efteråt väntar uppträdanden med sång och musik i och utanför festlokalen. S:t Jacobs scouter ska sjunga martyrsånger.

– Det kommer vara känslosamma och sorgliga melodier med sång för att hedra martyrerna, säger Ninson Ibrahim.