Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vem hjälper vårdbiträdet när arbetsbördan fördubblas?

Sjuksköterskor, undersköterskor, vård­biträden, lärare och många, många andra anställda inom välfärdssektorn jobbar redan i dag under hög arbetsbelastning. Och värre vill regeringen tydligen att det ska bli.

Den borgerliga regeringen räknar i sin egen budget med 60 000 färre anställda i inom skola och sjukvård år 2011 jämfört med 2008. De nedskärningar som regeringen nu planerar för skulle bli ytterst kännbara, inte bara för oss som söker vård utan framförallt för dem som jobbar inom vården, varav majoriteten är kvinnor.

Regeringen vill få oss att tro att det är de som tjänar minst som har tjänat mest på skattesänkningarna. Sanningen är att nästan 50 procent av de totala skattesänkningarna har gått till de 25 procent av befolkningen som tjänar mest. Samtidigt som bara 6 procent av de totala skattesänkningarna gått till de 25 procent som tjänar minst.

tvivelaktigt räknat. De borgerliga hävdar dessutom att de här ojämnt fördelade skattesänkningarna kommer att skapa fler jobb, med hänvisning till att folk kommer konsumera att mera. Moderaterna använder sig här av ytterst tvivelaktiga beräkningsgrunder. För vad de inte nämner är vad nedrustningen av det offentliga kommer att innebära i ökade kostnader för hushållen: som krav på dyra privata sjukförsäkringar för att kunna garanteras den bästa vården, som höjda avgifter till a-kassan och dyrare läkemedel. Och sänkta ersättningar när man blir sjuk eller arbetslös. Det här pågående systemskiftet talar man av förståeliga skäl väldigt tyst om.

Jag tycker visst att man kan sänka skatter så länge det inte ökar klyftorna eller går ut över den generella välfärden. Men då måste det göras på ett ansvarsfullt och rättvist sätt. Varför anser regeringen till exempel inte det vara viktigt att öka köpkraften för pensionärer? Föreställningar om vad seniorer kan, vill eller behöver bygger ofta på fördomar.

Många föreställer sig att livet efter 65 domineras av sjukdom och ensamhet. Men alltför sällan tänker man sig äldre som storkonsumenter av bland annat teknik, kultur och tjänster av olika slag. Att tillföra dem ökat ekonomiskt utrymme innebär därmed också att tillföra dem ett ökat konsumtionsutrymme. Att som regeringen gör öka klyftorna mellan pensionärer och löntagare tycker jag är direkt omoraliskt.

rustar sverige. Sänkta skatter har inte skapat några nya jobb i Södertälje. Däremot innebär det uppsägningar. Socialdemokraterna har förslag som kommer att skapa jobb här och nu och rusta Sverige starkt när konjunkturen vänder. Mot regeringens oförmåga står en socialdemokratisk politik för 100 000 jobb, utbildningsplatser och möjligheter till praktik.

Det är en bred uppsättning insatser: Vi vill investera i skolan, vården och omsorgen. Därmed kan vi höja kvaliteten i välfärden, och samtidigt motverka de 60 000 uppsägningar av lärare, sjuksköterskor och andra anställda i välfärden som regeringen planerar för.

Kvinnor drabbas på flera sätt hårdare än män av neddragningar i de offentliga välfärdstjänsterna. Som offentligt anställda får de ta konsekvenserna i form av sämre löneutrymme, minskad bemanning och arbetslöshet. Jag kan konstatera att skattesänkningarna inte har skapat nya jobb men däremot har de inneburit nedskärningar inom vård och skola och mer utgifter för deltidsarbetande kvinnor att betala. Och ännu högre arbetsbelastning när arbetskamrater tvingas sluta på grund av regeringens nedskärningar.

Jag tycker det är dags för de borgerliga partierna att erkänna att de flesta i Södertälje och Sverige är förlorare på regeringens politik för ökade klyftor.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel