Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Varför är friskvård inte en valfråga?

Sjukvården är den viktigaste frågan i valet enligt Novus senaste mätning. Hela 68 procent av oss svenskar sätter den först. Orsaken är förmodligen de långa köerna, trots att vi har en av världens bästa sjukvård.

Vad är det då som gör att köerna växer? Det pratas om brist på läkare och annan sjukvårdspersonal, organisatoriska problem och för få vårdplatser. Men orsaken är väl i grunden att behovet av sjukvård ökar hela tiden.

Men hur kan det komma sig? Jo att sjukligheten ökar beror främst på våra vällevnadssjukdomar. Diabetes, högt blodtryck och kolesterol är symptomen, och de vanligaste dödsorsakerna är hjärt-kärlsjukdomar och cancer, men också självmord.

Lite märkligt kan tyckas då flera miljoner av oss svenskar äter läkemedel som ska förebygga hjärtinfarkt och stroke, samt "lyckopiller”.

Samtidigt sägs det att det inte går att förebygga cancer utan det enda man kan göra är att upptäcka tumörer så tidigt som möjligt och sätta in avancerad terapi – allt från kirurgiska ingrepp till strålterapi och cytostatikabehandling.

De enda som garanterat tjänar på rådande ordning är medicinindustrin med sina läkemedel och medicintekniska utrustningar. Men det ger också en försörjning till alla som arbetar inom sjukvårdssektorn. Den enda lösningen som medicinindustrin och sjukvården vill ha, och som politiker och gemene man verkar tro finns, är mer pengar till sjukvården.

Men våra vällevnadssjukdomar är inte något ofrånkomligt. Innan det moderna samhällets framväxt var hjärtinfarkt, diabetes och cancer något mycket ovanligt. Det som har ändrats är våra livsbetingelser. Vi äter annorlunda mat, rör oss allt mindre i vardagen och stressar mer.

Processade livsmedel och snabbmat, "kryddade” med socker, salt och fett och fattiga på näringsämnen, väller över oss från livsmedelsindustrin och snabbmatskedjor. Och produkter som gör att vi slipper anstränga oss rent fysiskt blir ofta bästsäljare. För hundra år sedan förbrände varje människa betydligt fler kalorier per dag.

Vad medicinindustrin bidragit med är att minska infektionssjukdomarna, som tidigare skördade flest liv. Vi kan tacka antibiotikan för det, men det kommer att visa sig att det är ett tveeggat svärd som ligger bakom en rad andra sjukdomar då vår tarmflora tar skada.

Om vi bara skulle satsa 10 procent av vad många av våra riksdagspartier i dag lovar sjukvården skulle man fram till nästa val kunna ha en betydligt friskare befolkning.

Det är för övrigt betydligt bättre hygien och levnadsstandard som är den största orsaken till att infektionssjukdomarna minskat, det vill säga våra levnadsvanor.

Faktum är att om vi verkligen vill bli av med sjukvårdskrisen så gäller det att hjälpa människor att inte bli sjuka. Det är betydligt lättare än vad många tror.

Små förändringar i livsstilen kring kost och motion kan direkt få stora effekter. Modern forskning vet vad som krävs, men den politiska viljan verkar inte finnas.

Men om vi bara skulle satsa 10 procent av vad många av våra riksdagspartier i dag lovar sjukvården skulle man fram till nästa val kunna ha en betydligt friskare befolkning.

Det kommer också göra att den tredje vanligaste dödsorsaken, psykiska sjukdomar, minskar, då levnadsvanorna har stor betydelse för den psykiska hälsan. Likaså kommer vi ha färre sjukskrivningar beroende på förkylningar och magbesvär.

Men visst ska vi fortsättningsvis ha en sjukvård i världsklass – och möjligheterna till det ökar om färre blir sjuka. Låt sedan läkarna sköta vården och inrätta ett riktigt folkhälsoinstitut, helt frikopplad från sjukvården och läkemedelsindustrin. Dess uppgift ska vara att bedriva oberoende forskning och information kring livsföringens betydelse för hälsan. På så vis finns möjlighet att komma till rätta med de allt mer skenande sjukvårdskostnaderna.

Men varför finns det inget politiskt parti som driver den frågan?

Pehr-Johan Fager

ordförande Riksförbundet Hälsofrämjandet, grundat 1940

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel