Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vår konsthall måste försvaras

Det var en gång i en liten stad där en stor händelse ägde rum – mitt i centrum invigdes magnifika nya lokaler av Biblioteket och Konsthallen.

Annons

Den stora folkmassan som passerade kulturhuset med det sagolika namnet Luna var som en fascinerande ”kulturprocession”. De som upplevde detta var lyckliga och stolta över att få vara med.

Det låter som en saga, men det är ingen saga.

Detta hände verkligen i Södertälje 1978!

Den dåvarande kulturnämndens ordförande, Stig Stenbom, och kulturchefen Bengt Skoog uttryckte sin glädje under invigningen och sade: ”Kulturnämnden har fått en viktig resurs i det fortsatta kulturarbetet. Vi vill utnyttja det till att berika vardagen i Södertälje, förtydliga traditionerna, ge perspektiv på det vi upplever som viktigt i dag, spegla det som sker, diskutera morgondagen ...”

Konsthallen, som öppnade redan i slutet på 1960-talet, fick därmed ett nytt hem.

Tyvärr, två decennier senare påbörjades demonteringen av detta fantastiska kulturhus.

Biblioteket förlorade bland annat en hel våning, Lenny Clarhälls vackra skulptur ”Skogen” plockades bort (var finns den?) och Konsthallen minimerades i utrymme och budget – och förlorade möjligheter att visa ut internationella konstnärer och framstående svenska konstnärer för oss vanliga kulturintresserade.

Ändå fortsätter tappert Konsthallens nuvarande chef, Kristina Möller, i nuläget producera utställningar och med den viktiga pedagogiska verksamhet som stimulerar barnens kreativitet …

Nu faller ett definitivt hot mot Konsthallen – man vill ersätta denna nästan 50-åriga kulturinstitution med osäkra nya projekt, som Grafikens hus.

Det verkar som att det var en saga att vi har fått uppleva internationella utställningar med Pablo Picassos berömda linoleumsnitt och Wladislaw Hasiors magiska konst, samt verk av svenska konstnärer som Bruno Liljefors, Bror Hjorth, Hans Wigert, Roj Friberg, Lars Widenfalk, Hilma af Klint och inte minst Södertäljes konstnärer.

Utställningarna har producerats av kunniga chefer som den entusiastiske Per Drougge och tålmodiga Pia Thunholm.

Orden av Stig Stenbom och Bengt Skoog, från 1978 var en del av sagan: ”Vi vill påminna om traditionen när vi nu diskuterar vår gemensamma framtid. Generösa perspektiv, många infallsvinklar. Så vill vi arbeta. Viktiga ord i vårt arbete blir omtanke, information, upplevelse, debatt, samvaro ...”

Det var då, 1978.

Nu närmar sig slutet – om vi Södertäljebor inte visar tydligt intresset för att bland annat berika själen genom konsten.

författare, konst- och kulturarbetare

Cecilia Valdés

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel