Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ungdomar flyttas som fraktgods

Sverige har varit ett mottagarland, med råge, sedan slutskedet av andra världskriget. Då lade vi grunden för vår moderna flyktingpolitik.

Sverige skulle ge skydd till dem som är hårt trängda och hotade. Från Spanien, Grekland och kommuniststaterna med flera – och för att skydda utsatta minoriteter. Inte minst i Södertälje, staden har tagit emot 10 000-tals.

Flyktingpolitiken är uppbyggd kring strikta asylregler (man ska vara direkt utsatt och hotad). Efter år 2011 ändrades dock vår asylpolicy. De strikta regelverken frångicks och vi gick mot att vara en mer öppen stat för dem som också vill få det allmänt bättre. Ordet volym blev fullständigt omöjligt att uttala. Dåvarande migrationsminister Tobias Billström (M) fick löpa gatlopp när han väldigt försiktigt sa att vi i sammanhang med asyllagen måste våga säga volym också.

Vårt land kantrade över. Att ge fritt inträde utifrån en önskan om ett bättre liv är inte asylskäl nog.

”I Sverige bygger vi inga murar”, sa statsminister Stefan Löfven (S) innan han övergick till att verkligen bomma igen gränserna. Vår asyllag syftade inte till att utrota global fattigdom och elände världen över, utan att ge skydd åt dem som var i akut behov av skydd. Skillnaden är stor.

När vi nu utgått från öppet till nästan helt stängt land fortsätter vi med att lappa, laga och stuva om i det delvis havererade mottagningssystemet. Röran och de ofta inhumana konsekvenserna är i dag legio.

Tusentals flyktingar flyttas nu runt i en makaber flyttkarusell. Speciellt de ensamkommande barnen och ungdomarna. Den nymornade byråkratiska hårdförheten struntar i om killarna etablerat sig, anpassat sig. Om de går i skola på orten och har funnit sig hyfsat väl till rätta. När de inlett sin integration väl kommer hårdslående paragrafryttare med iskalla nya direktiv som hänsynslöst rycker upp dem. Skickar iväg dem som fraktgods till en annan kommun. Sätter dem på tåget bara. Det är oanständigt och inhumant. Har vi ställt till det tidigare ska det inte alls innebära att vi avskaffar vanlig och anständig social hyfs.

Fraktgodsmentaliteten är bedrövlig. Mängder med socialtjänster hämtar nu hem sina flyktingar, alltså till den ort som de började i i vårt land.

Visst det har sina sakskäl för kostnaderna blev stundom helt uppåt väggarna. Över en miljon kronor per flyktingkille och år i vissa fall. Flera tusen per dygn. Vansinne.

Men idioti blir inte bättre av ännu mer idioti.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel