Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tryggt för äldre

Vi blir allt äldre. Och det blir allt fler som har behov av särskilt boende. Det kan vara att man inte känner sig trygg hemma eller helt enkelt inte längre klarar sig själv.

Annons

Nu visar nya siffror från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att antalet icke verkställda beslut om särskilt boende ökar. Sedan 2013 har antalet ökat med 42 procent eller 1 600 fall. Och IVO misstänker att kommunerna på olika sätt försöker undvika att hamna i statistiken.

Anna-Karin Nyqvist, som är nationell talesperson i äldrefrågor vid IVO, säger till Ekot i Sveriges Radio (29/3) att hon tycker att utvecklingen är problematisk. ”Det är allvarligt att äldre personer som har ett behov av särskilt boende, inte får boendet tillgodosett”.

Särskilt boende är i Sverige det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för exempelvis äldre med stort behov av omsorg. Hur det ser ut kan variera mellan kommunerna. Får man avslag på sin ansökan kan man överklaga till förvaltningsrätten. Men har man fått ja men beslutet inte verkställs blir det naturligtvis rättsosäkert.

Kommunerna är skyldiga att rapportera ej verkställda beslut till IVO efter tre månader. Efter sex månader riskeras en särskild avgift. Men det är ju föga tröst för den som är behov av ett särskilt boende. Här har naturligtvis kommunerna själva ett ansvar att inte bara leva upp till gällande lagstiftning utan också uppfylla det moraliska ansvaret gentemot sina invånare som betalar eller betalat skatt.

Inspektionen för vård och omsorg misstänker också att det finns kommuner som försöker undvika att hamna i statistiken. Detta genom att till exempel övertala äldre att ta emot mer hemtjänst, i stället för att ansöka om plats på särskilt boende. Det innebär att det i praktiken inte heller finns något beslut att överklaga. Därför aviserar nu myndigheten att man skall granska rättssäkerheten i biståndsbedömningen i vissa kommuner.

Samtidigt måste man ju undra vad kommunerna själva gör. Är det en fråga som behandlas i kommunfullmäktige? Larmrapporter om att socialsekreterarna går på knäna borde få kommunpolitiker från alla partier att ställa sig frågan hur en av kommunernas kärnfrågor hanteras. Barn och äldre hör just till kärnområdena i kommunernas verksamhet.

Och dessutom visar statistik från Statistiska centralbyrån som kom nyligen att kommunpolitikerna blir allt äldre. Över en fjärdedel har uppnått pensionsåldern. Inte minst de borde intressera sig för de här frågorna.

Skall vi ha ett värdigt bemötande av de äldre i samhället måste vi också veta hur många de är. De kommande åtta–nio åren väntas antalet personer som är 80+ öka med 40 procent i till exempel Stockholms län och kostnaden för äldreomsorgen på riksnivå stiger med 30 procent enligt Dagens Nyheter. Det är en fråga att ta på största allvar.