Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Vilka turismambitioner har Södertälje?

För nästan exakt tio år sedan kunde LT berätta att Träffpunkt Tälje skulle läggas ner. Efter nära två decennier hade samarbetet mellan kommunen och det lokala näringslivet, som bland annat inbegrep att driva en turistbyrå, nått vägs ände – och veckan före jul 2009 fattades det slutgiltiga beslutet.

Dåvarande stadsdirektören Ulla-Marie Hellenberg, tillika ordförande i Träffpunkt Tälje, motiverade det hela med att ”Vi ska inte bita oss fast i något som inte behövs”.

Nu skriver vi 2019.

Nuvarande stadsdirektör, Rickard Sundbom, tillika styrelseledamot i Södertälje city – en centrumförening som i stora drag ägnar sin tid åt sådant som Träffpunkt Tälje gjorde även om det är koncentrerat till stadskärnan – säger i princip detsamma som Hellenberg när han ger besked om att Södertäljebyråns saga är all. Sundboms replik lyder: ”Besöken blir färre och färre på klassiska turistbyråer. Det är dumt att låsa resurser till en lokal”.

Att ”inte bita sig fast” eller ”är dumt att låsa” är två sätt att uttrycka samma sak. Det är som att det gamla manuset har dammats av i stadshuset.

Intressant är också att det i kölvattnet till nedläggningen för tio år sedan undersöktes hur själva turistbyråverksamheten skulle kunna leva vidare. Kommunens tjänstemän föreslog i sin utredning, efter att ha talat med nyckelpersoner inom turistnäringen i Södertälje, att byrån skulle läggas ut på entreprenad. Slutsatsen att en privat aktör var att föredra för att marknadsföra Södertälje, bland annat med argumentet att kommunal verksamhet är ”mötesintensiv, rädd och långsam”, fick dock dåvarande kommunalrådet Staffan Norberg (V) att sätta ned foten. Den gode vänsterpartisten ansåg att det var ”en underlig bild av kommunal verksamhet”. Och Norberg fick som han ville, kommunen fick driva turistbyrån vidare.

Kommuntjänstemän kan sedan få bege sig ut på dedikerade punktinsatser för besöksnäringens fromma. Mer kommunaliserad än så kan turismen inte bli.

Den här gången är det inte ens en diskussion. Turistbyråverksamheten flyttar in till kontaktcenter i Södertälje stadshus. Punkt. Och kommuntjänstemän kan sedan få bege sig ut på dedikerade punktinsatser för besöksnäringens fromma. Mer kommunaliserad än så kan turismen inte bli.

Det är rimligt att ifrågasätta om det i vår uppkopplade tid över huvud taget behövs en fysisk turistbyrå, såsom Södertäljebyrån. En sökning på nätet ger ofta de svar man vill ha. Och de besökare som vill kan utan problem ta sig till stadshuset.

Men lika rimligt är att ställa sig andra frågor. Vad vill kommunledningen med besöksnäringen? Hur länge ska ansvaret ligga hos Destination Södertälje? Vilka är ambitionerna och visionerna?

Det är inte så många år sedan som den politiska majoriteten ville öppna en turistbyrå i Järna. Det känns avlägset nu, eller ska den också ligga i kontaktcenter i Södertälje stadshus?

Och hur vårdar Södertälje de aktörer och turistmagneter som de facto finns inom kommunen. Torekällberget mister sin 1800-talsvecka, gästhamnens arrendatorer är mycket kritiska till kommunens bemötande och har lagt ut verksamheten till försäljning på Blocket, den stora jakt- och fiskemässan överväger att flytta efter nästan 20 år på Tullgarn.

Den synpunkt som besöksnäringens företrädare framförde redan för ett decennium sedan är alltjämt relevant: Är det verkligen den kommunala apparaten som kan detta med turism bäst, eller borde man lyssna mer på privata aktörer?