Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Vi bär alla ansvar för att hatet mot politiker ska försvinna

Demokratins ryggrad är att du röstar på ett parti och en partiföreträdare som du känner förtroende för. Röstar fler väljare som du ökar möjligheten att just ditt parti får genomslag – det är i majoritet som den stora chansen till förändring finns. I annat fall är det att hålla tummarna för att tiden i opposition hanteras så väl att partiet får genomslag för åtminstone några idéer och förslag.

Demokratins blodomlopp är de förtroendevalda.

Det är de som förser systemet med syre, de som tar ansvar. För det stora flertalet politiker är det ett oglamouröst liv, där det ena sammanträdet ersätts av nästa och där otaliga mängder handlingar ska läsas igenom. Handlingar som inte alltid, det ska sägas, är särskilt kittlande.

De kvinnor och män som, oavsett parti eller politisk åskådning, viker sin tid för något större, något gemensamt är värda all respekt. Deras respektive åsikt kan och ska kritiseras och nagelfaras av dem som inte håller med – men det gäller att kunna skilja på sak och person. Rådet till politiker, att hålla god ton i debatten och visa sin motståndare respekt, samtidigt som man försöker smula sönder motståndarens argument med vässade motargument, gäller även dig som inte är politiskt aktiv.

Kort och gott: behandla andra så som du vill bli behandlad själv.

Tyvärr är det ofta där det brister i dag.

Den gemensamma granskningen av villkoren för våra förtroendevalda, från fritidspolitiker till heltidsarvoderade proffs, som LT nu genomför ihop med våra systertidningar inom Mittmedia är viktig. Just för att den så tydligt visar att det politiska engagemanget kan ha ett högt pris.

Det hårda språket och den hotfulla tonen är långtifrån enbart anonymt, bristen på respekt för den man inte håller med finns där ändå.

Stadsbyggnadsnämndens ordförande i Södertälje, socialdemokraten Håkan Buller, berättar i LT om hot som han utsatts för och tar ett exempel: "I diskussionen om lindarna på Orionkullen antyddes något som jag tolkade som att de som ansvarar för frågan inte ska leva längre".

Det Håkan Buller berättar är helt absurt. Ett politiskt bygglovsbeslut, fattat i bred politisk enighet, leder till att politiker upplever sig vara hotade till livet.

Vad beror det på? Hur har det blivit så?

Det finns de som pekar på att sociala medier har gjort språkbruket hårdare. Att människor anonymt vågar vara grövre och mer hotfulla på twitter och facebook än vad de skulle ha varit i verkliga livet.

För prenumeranter och pluskunder [+]: Nykvarns politiker skonade från hot och hat – men i Södertälje har fler än hälften utsatts

Även det skralaste av ordförråd brukar innehålla många invektiv. Men det hårda språket och den hotfulla tonen är långtifrån enbart anonymt, bristen på respekt för den man inte håller med finns där ändå.

Det är inte heller så att hotet och hatet är nytt. I förra veckan var det 32 år sedan mordet på statsminister Olof Palme. Hatet mot Palme var välkänt långt före det att någon valde att skjuta honom i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan.

Men kanske att det är fler som är utsatta för hoten och hatet i dag – inte enbart dem som innehar toppositioner som statsminister eller stadsbyggnadsnämndsordförande.

Eller så är det faktiskt inte så. Sverigedemokraten Joachim Hagström representerar ett parti vars företrädare ofta har utsatts för hot och hat. Men hans rädslor för att börja engagera sig politiskt kom på skam. "De negativa reaktioner jag var orolig för kom aldrig", berättar Hagström.

Det känns hoppfullt.

För vänder man på Mittmediagranskningen – som visar att nära 30 procent av de folkvalda i undersökningen säger sig ha känt av hat eller hot – ser man att 70 procent inte har blivit det. Och sex av sju politiker skulle inte tveka att ta offentlig ställning i känsliga frågor för att undvika hat eller hot.

Den andelen får gärna bli högre. Där har vi alla ett ansvar.