Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Varför denna barmhärtighet mot Miljöpartiet, Agenda?

Med fyra månader och fyra dagar kvar till valet dukar Sveriges television upp till partiledardebatt på söndagskvällen.

Det är naturligtvis alltid intressant att i direktsändning kunna ta pulsen på partiledarna – och särskilt att få svart på vitt vilka ämnen och frågor som de tänker prioritera, och vilka fraser de ämnar hamra in, under den valspurt som komma ska.

För några av partierna är opinionsläget bekymmersamt och de känner pressen att vända den negativa trenden – Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna ligger nedanför eller kring fyraprocentsspärren, Socialdemokraterna ligger långt under det senaste valresultatet och effekten av Moderaternas partiledarbyte har klingat av. Lugnare då för Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet som alla stärkts rejält sedan valet för fyra år sedan.

Men Agendas partiledardebatter är numera inte enbart en lång diskussion mellan sju partiledare och ett språkrör. Sveriges television har ambitionen att ge tillställningen lite extra glöd genom fyra stycken dueller, där partiföreträdarna drabbar samman två och två under åtta minuter kring ett på förhand givet ämne.

Det är ett bra upplägg som skulle kunna borga för spänst och spänning. Oväntade duellpar om oväntade ämnen. I stället gör Sveriges television det till det mest förutsägbara som tänkas kan.

Nog borde ett MP-språkrör klara av att under åtta minuter duellera kring någonting annat betydelsefullt.

Vid senaste Agendadebatten i oktober fick Stefan Löfven (S) möta Ulf Kristersson (M) i debatt om välfärd och jobb. På söndagen kommer Löfven möta Kristersson (hepp) i debatt om (dubbelt hepp) välfärd och jobb.

Det finns logik i att statsministerkandidaterna möts i en duell, visst. Men det är inte heller helt ologiskt att dessa herrar skulle kunna duellera mot någon annan. Förra söndagen exempelvis ägnades en god stund av det ordinarie Agenda åt en debatt mellan Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson – en sådan duell hade varit intressant även under Agendas stora partiledardebatt.

Men om nu Löfven och Kristersson anses oskiljaktiga kanske de åtminstone skulle få möjligheten att spänna musklerna kring ett annat tema. Det borde väl vara någon form av public service att även få se skillnader eller likheter mellan Löfven och Kristersson på områden som pensioner och äldreomsorg, skattetryck, utbildning, sjukvård eller kanske integration och invandring?

Övriga duellpar i Agenda har förändrats jämfört med i oktober. Denna gång ska Annie Lööf (C) möta Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch Thor (KD) ställs mot Jonas Sjöstedt (V) och Jan Björklund (L) tar sig an Isabella Lövin (MP).

Som av en händelse är ämnet klimat och miljö (hepp) för Lövins duell. På samma sätt som ämnet var klimat och miljö (dubbelt hepp) för Gustav Fridolin, Miljöpartiets andra språkrör, när han fick duellera mot Annie Lööf senast det begav sig.

Visst har Miljöpartiet mutat in sin fålla och vill, om de får sätta agendan själv, ogärna prata om någonting annat än miljö och klimat fram till valdagen. Detta i sin iver att vinna tillbaka flyktade väljare och rädda sig kvar i riksdagen.

Men Agendaredaktionens uppgift är inte att vara en barmhärtig samarit. Nog borde ett MP-språkrör klara av att under åtta minuter duellera kring någonting annat betydelsefullt.