Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Sverige har ingen köttkö – vi har bostadskö

Annons

Köttkö är ett av de ord som socialismen gett oss. Det är ett uttryck som tål att påminna om så här tre decennier efter Berlinmurens fall – och kommunistregimernas sammanbrott i Öst- och Centraleuropa.

Vid en första anblick är köttkö förstås en beskrivning av de långa, långa rader med människor som i timmar köade utanför den lokala livsmedelsbutiken med en strimma hopp om att kunna få köpa en köttbit med sig hem. Det var sällsynt att de statskontrollerade affärerna kunde erbjuda den möjligheten. Och snabbt tog också det goda slut – många fick vända hem tomhänta.

Köttköerna visar mycket konkret på krocken mellan ett centralstyrt politiskt system där marknadsprincipen om tillgång och efterfrågan var satt ur spel och de människor som tvingades foga sig i systemet, om så bara för att få tag på mat för dagen.

Systemet var orättvist. Det fåtal som hade goda kontakter kunde få veta att köttet var på ingång innan ryktet gick och kunde köa tidigt, övriga invånare var utan andra valmöjligheter än att rätta in sig i ledet. Det enda alternativet var, om man var verkligt modig, att handla på den svarta marknaden.

Sverige har inga köttköer. Vi har bostadsköer.

Likheterna är slående. Också på den reglerade hyresmarknaden är normala villkor med utbud och efterfrågan satta ur spel. I bruksvärdesmodellen görs knappast någon skillnad på lägenheter i attraktiv innerstad eller perifer förort vad gäller hyresnivån. Med hårt reglerade hyror inom befintligt bestånd känner den som har bostad att det är billigast att bo kvar, trots att bostaden är för rymlig eller ligger fel. Rörligheten är minimal.

Att köa för ett hyreskontrakt är som att köa till en köttbutik utan kött.

Människor med kontanter och kontakter har ett försprång – större lägenheter med höga hyror ger gräddfil i kön – medan stora resurssvaga grupper effektivt hålls utanför. Och som av en händelse: marknaden med svartkontrakt på andrahandsmarknaden blir för många den enda vägen till ett eget bo.

Att köa för ett hyreskontrakt är som att köa till en köttbutik utan kött.

Ta en titt på allmännyttan lokalt. Nykvarnsbostäder har 560 lägenheter i sitt bestånd – och i kommunens senaste delårsrapport står att drygt 3 300 personer står i bolagets bostadskö. I grannkommen förvaltar Telge bostäder närmare 9 500 bostäder, inklusive radhus. I början av november stod 57 213 personer i bostadskön.

Enkel matematik säger att det står sex personer i kö per hyresrätt i både Nykvarn och Södertälje. Men så enkel är inte matematiken, eftersom ingen av lägenheterna hos Nybo är lediga i dagsläget – och bara fem stycken hos Telge bostäder.

Trögrörligheten består, kötiderna blir allt längre, människor stängs ute.

Den allenarådande lösningen på allt vad bostadsbrist heter har varit att bygga mer. Men det har visat sig vara en nästintill verkningslös medicin på den reglerade hyresmarknaden. Trögrörligheten består, kötiderna blir allt längre, människor stängs ute.

Behovet av förändring är stort. Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen om att reformera hyresmodellen – bland annat genom att införa fri hyressättning vid nybyggnation där lägenheternas kvalitet och läge ska få ett större genomslag i hyressättningen. Ny lagstiftning ska finnas på plats vid halvårsskiftet 2021.

Det är ett litet första steg till en bättre fungerande bostadsmarknad.