Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Södertälje bör låta fler ta plats i fullmäktige

Annons

Vår representativa demokrati har sina ramar. Vi vet att riksdagen har 349 ledamöter och en fyraprocentsspärr som partierna måste klara sig över.

I de kommunala valen kommer reglerna stramas upp inför nästa val. Då kommer en tvåprocentsspärr införas i kommuner med en enda valkrets (Nykvarn har alltid haft en krets, Södertälje kommer att slå ihop sina två valkretsar till en i valet 2018) – hade denna regel gällt 2014 hade Realistpartiet inte tagit plats i fullmäktige i Södertälje.

Men när det gäller antalet mandat i ett kommunfullmäktige är regelverket mer töjbart. Där kan kommunen bestämma en hel del själv.

Kommunallagen slår numera fast att kommuner med färre än 8 000 röstberättigade sedan förra valet inte måste ha 31 mandat i fullmäktige. De får sänka antalet platser till så lågt som 21. Flera kommuner, främst i Norrland, har valt att minska antalet folkvalda, och ytterligare några kommuner kommer att göra detta vid nästa val.

I praktiken innebär ett fullmäktige med 21 mandat att spärren för att komma in blir hög – det krävs nästan fem procent av rösterna för att ett parti ska kunna ta plats i fullmäktige. Hade exempelvis Nykvarn, som ligger under nivån 8 000 röstberättigade, valt att göra en sådan förändring inför förra valet hade samtliga partier som sitter där nu tagit sig in. Det visar beräkningar med Valmyndighetens valsimulator. En kuriositet är att Moderaterna och Nykvarnspartiet inte hade klarat egen majoritet – de hade tillsammans haft 10 av 21 mandat.

Bland landets folkrikaste kommuner är friheten att tolka hur man ser på kopplingen mellan antalet väljare per folkvald ännu större. Den kopplingen är intressant, blir demokratin mindre representativ ju fler väljare som varje politiker måste representera?

Kommunallagens översta riktmärke (Stockholm stad har en helt egen regel) säger att antalet mandat ska vara minst "61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade invånare". Men de får vara fler.

46 kommuner (Stockholm borträknat) hade nått den nivån 2014, till nästa val gör Sundbyberg dem sällskap. Av dessa har 27 kommuner valt att ligga kvar på miniminivån – medan övriga har fler ledamöter än 61 i sina respektive fullmäktigeförsamlingar.

Södertäljes kommunfullmäktige har exempelvis bestått av 65 ledamöter sedan valet 1985, då antalet platser utökades från 61. I 1985 års val var 59 715 Södertäljebor röstberättigade i kommunalvalet.

Vid valet 13 år senare splittrades Södertälje kommun i två, när Nykvarn bröt sig loss. 57 751 var då berättigade att rösta i kommunvalet i Södertälje 1998 – i Nykvarn var motsvarande siffra 5 583.

Vid det senaste valet, 2014, fick 68 603 rösta i Södertälje och enligt preliminära beräkningar från SCB kommer det antalet öka med över sex procent till 2018 – till 72 794 personer.

1985 gick det alltså 918 röstberättigade per folkvald, 2018 kommer de att vara 1 119. Och med tanke på befolkningsprognoserna kommer kommunen fortsätta att växa kraftigt – fler innevånare ger fler röstberättigade.

Det finns inget egenvärde i att ett fullmäktige blir större, men det ska inte heller vara så litet att det inte står i proportion till kommunens befolkningsstorlek.

Jämför med övriga landet, utifrån 2014 års val. Norrköping är Sveriges nionde största kommun, men är nummer två efter Stockholm när det gäller antalet fullmäktigeledamöter med 85. Det ger 1 235 röstberättigade per folkvald.

I andra änden hittar vi Malmö, Sveriges tredje största stad, som har 61 mandat i sitt fullmäktige – där går det 4 022 röstberättigade per folkvald. Medan exempelvis Borlänge, som också har 61 mandat, har 639 röstberättigade per folkvald.

Det finns inget egenvärde i att ett fullmäktige blir större, men det ska inte heller vara så litet att det inte står i proportion till kommunens befolkningsstorlek. Mycket har hänt på de tre decennier som passerat sedan dagens mandatantal bestämdes. Och ur Södertäljes synvinkel skulle det kunna tänkas att en rimlig nivå att utgå från är tusen väljare per folkvald.

Det skulle betyda att Södertälje gott och väl skulle kunna utöka antalet fullmäktigeledamöter till 71. Att öka antalet som representerar folket skulle kunna vara ett sätt att minska avståndet mellan väljarna och de folkvalda.

FAKTA

Antalet röstberättigade per folkvald vid 2014 års val i de svenska kommuner som har 61 mandat eller fler i sina fullmäktigeförsamlingar.

Stockholm, 7 085

Göteborg, 5 252

Malmö, 4 022

Uppsala, 2 012

Västerås, 1 845

Örebro, 1 697

Helsingborg, 1 623

Linköping, 1 505

Umeå, 1 450

Lund, 1 394

Jönköping, 1 272

Huddinge, 1 251

Norrköping, 1 235

Gävle, 1 183

Karlstad, 1 167

Nacka, 1 160

Borås, 1 142

Växjö, 1 095

Botkyrka, 1 064

Halmstad, 1 061

Södertälje, 1 055

Haninge, 1 017

Luleå, 998

Eskilstuna, 981

Solna, 977

Kungsbacka, 969

Sundsvall, 951

Kristianstad, 898

Skellefteå, 887

Järfälla, 868

Kalmar, 841

Sollentuna, 836

Täby, 828

Östersund, 788

Mölndal, 787

Varberg, 785

Norrtälje, 768

Falun, 740

Örnsköldsvik, 722

Trollhättan, 719

Nyköping, 695

Skövde, 690

Uddevalla, 688

Karlskrona, 672

Hässleholm, 661

Gotland, 659

Borlänge, 639