Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Sexåringarna som Boel Godner har glömt bort – Södertälje ger inte ens halva pengen till förskoleklass

Skolan, skolan och skolan. Just så (och i den ordningen) har Boel Godner (S) rangordnat sina tre viktigaste politiska prioriteringar allt sedan hon tillträdde som kommunstyrelseordförande, 2011.

I de budgetar hon lotsat genom fullmäktige har utbildningsområdet varit undantaget från generella besparingar. Och utbildningskontoret har numera ett tydligt fokus på elevers kunskapsinhämtning (snarare än skolbyggnaders utformning).

Prioriteringarna har gett frukt – skolresultaten har förbättrats för Södertäljes grundskoleelever, fler är behöriga till gymnasiet och fler tar studenten. Ökningen skedde förvisso från en låg nivå och de senaste åren har kurvan också planat ut för att till och med backa något.

Totalt sett ser det ändå bra ut, det måste man tillstå. Men skrapar du på ytan i det Godnerska skol-Södertälje finns sprickor. En gäller sexåringarna.

Inför höstterminen 2018 blev förskoleklassen, där sexåringarna går, obligatorisk i hela landet. Och i januariavtalet mellan Centerpartiet, Liberalerna och regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet är siktet inställt på en obligatorisk tioårig grundskola – där sexåringarna kommer börja i årskurs ett.

"Om grundskolan förlängs ett år kan alla elever få mer undervisning enligt de olika ämnenas kursplaner. Det kan bidra till att höja kunskapsresultaten och möjliggöra en större kontinuitet när samma lärare kan följa eleven under en längre tid", säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i ett pressmeddelande i samband med att regeringen nu i veckan gav direktiv om utredningens uppdrag.

Från nationell nivå finns inga otydligheter. Sexåringarna är viktiga

Januaripartiernas mål är att förändringen ska verkställas så snart som möjligt och utredningen ska bland annat lägga fram en tidsplan för detta.

Från nationell nivå finns inga otydligheter. Sexåringarna är viktiga, de är redan en obligatorisk del av en grundskola som snart blir tioårig. Många svenska kommuner gör samma tydliga prioritering. Stockholm stad exempelvis ser till att pengen per elev som går ut till skolorna är lika stor för barn i förskoleklassen som i ettan, tvåan eller trean. Ingen särskiljning. Lågstadiet – F–3 – hålls ihop.

Men inte i Södertälje kommun. För samtidigt som många skolor fullt förståeligt organiserat sig så att förskoleklassen, ettan, tvåan och trean hålls samman väljer ansvariga politiker att prioritera ner just förskoleklassen när det kommer till pengar. Och det ordentligt.

När skolornas ersättningar för 2020 klubbades delade Södertälje upp eleverna i tre grupper: förskoleklass, årskurs 1–5 samt 6–9.

En elev i förskoleklass har en ersättning som motsvarar 44,6 procent av en elev som går i ettan (elevpengen är sedan densamma till och med årskurs fem). I snitt är pengen för en elev i en kommunal skolas förskoleklass 28 311 kronor mot 63 418 kronor för eleven i ettan till femman. En skillnad på drygt 35 100 kronor.

När Södertälje inte ser sexåringarna som en naturlig del av grundskolan blir 33 miljoner ett mått på hur underfinansierade förskoleklasserna är.

Räknar du bort friskolorna går 942 elever i förskoleklass i Södertäljes 21 kommunala skolor. Ta 35 100 kronor och multiplicera med 942 och du ser att den politiska nedprioriteringen av sexåringarna i kommunal skola betingar ett värde på drygt 33 miljoner kronor. Det påverkar naturligtvis verksamheterna ute på respektive skola.

När Södertälje inte ser sexåringarna som en naturlig del av grundskolan blir 33 miljoner ett mått på hur underfinansierade förskoleklasserna är.

Ersättningsmässigt skulle det kunna spela in att förskoleklassen, enligt riksdagens beslut, bara behöver vara obligatorisk i 15 timmar, eller 525 timmar på ett läsår. Det är åtminstone den förklaring som Sveriges kommuner och landsting sett hos kommuner som lägger lägre resurser på sina sexåringar.

Samtidigt säger paragraf 17 i skollagens sjunde kapitel att ”Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår” och ”i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag”.

I Södertälje är skollagens skrivning mest relevant, vad gäller antalet timmar i verksamheten – även med ett avdrag för lunch och andra raster. Exempelvis kommunala Viksbergskolan berättar på sin hemsida att skoldagen för sexåringarna börjar 08:00 och slutar 13:30. Skolans ettor har exakt lika långa dagar.

Ett enkelt stickprov till några andra skolor ger samma bild – sexåringarnas skoldagar är i princip lika långa som ettornas och överstiger med råge 15 timmar per vecka:

• På Mölnboskolan är skoldagen 08:00–14:00 för både förskoleklass och ettor.

• Järna friskola går 08:15–14:00, måndag–torsdag, och 08:15–12:00 på fredagar. Samma för både förskoleklass och ettor.

Medan andra har en ytterst marginell skillnad mellan åldrarna:

• Friskolan Vittra Östertälje börjar sina skoldagar 08:00. Förskoleklasseleverna slutar 13:30, medan ettorna går till 13:45 eller 14:00 beroende på veckodag.

• Ronnaskolans skoldag börjar 08:00. Förskoleklass slutar 12:30, ettorna går till 13:00

• På Hovsjöskolan går förskoleklassen 08:15–12:30 hela veckan, ettornas skoldag är en halvtimme längre varje dag.

Att resursen är påtagligt lägre till skolornas förskoleklasser kan få konsekvenser när det gäller att tillsätta personal, ge pedagoger utvecklingstid med mera.

Det är upp till bevis för Boel Godner och kompani. Talet om att satsa på skolan måste även omfatta förskoleklasserna.