Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Ni lagar, vi klagar – receptet för bättre mat

Annons

Några enkla konstateranden: Vi vill veta vad vi äter. Och när vi intagit vår måltid vill vi inte bli ofrivilligt påminda om att vi ätit.

Mot den bakgrunden kan vi konstatera ytterligare en sak: antalet klagomål över misstänkt matförgiftning har ökat i Södertälje. Mellan 2017 och 2018 har det nära nog skett en fördubbling – från 17 klagomål till 31.

Anmäl text- och faktafel

Statistik från Södertälje kommuns miljökontor som LT tagit del av visar dessutom att de anmälningar om matförgiftning som kommer in från allmänheten rör ett brett spektrum av företag. Där finns bagerier, kaféer, bensinmackar, pizzerior, hamburgerkedjor, sushiställen, lunchrestauranger och kvällsöppna krogar. Där återfinns även de riktigt stora livsmedelsbutikerna och de mycket små.

För faktum är att du kan bli matförgiftad både av den mat du köper hem och tillagar själv och av det du äter på en restaurang eller köper som take-away. Oavsett om du har blivit smittad av bakterier, virus eller annat så leder symptomen ofta raka vägen till toaletten – för obestämd tid.

Att klagomålen i sig ökar behöver inte betyda att det skett en reell försämring, eller ens fler matförgiftningar. Totalt var det bara två fall 2017 och två fall 2018 där miljökontoret betecknade det inträffade som ett utbrott – det vill säga att två personer eller fler insjuknade.

I den utvärdering som kommunens miljökontor presenterat för verksamhetsåret 2018 påpekas att ett skäl till ökningen av klagomålen snarare står att finna i att miljökontoret har ”varit aktiva i media” – kunskapen om hur man ska gå till väga för att klaga har förbättrats.

Utvärderingen betonar också att man ser en ”ökad kompetens hos verksamhetsutövarna”. Antalet uppföljande livsmedelskontroller – som alltså görs efter att handläggarna varit på plats en första gång och då uppmärksammat brister – minskade under 2018. Även här anges informationssatsningar som syftat till att företagarna ska ha lätt att göra rätt som ett skäl till förbättringen.

Är det så är det gott.

Nu är det dock inte enbart för de misstänkta matförgiftningarna som antalet klagomål har ökat. Även för andra typer av brister kring livsmedelshanteringen är kurvorna på väg upp – det handlar då bland annat om för höga temperaturer i frysar och kylar, om bristande hygien och om påträffade skadedjur.

Ökad kunskap både hos konsumenterna och hos dem som jobbar med livsmedel gagnar alla.

Exempelvis var skadedjursanmälningarna bara tre stycken 2017 – under 2018 uppgick de till åtta. Butiker tillhörande Ica, Coop och Willy's finns bland de som fick klagomål för skadedjur. Och med ett par undantag handlar dessa anmälningar om förekomst av råttor och/eller möss.

Ökad kunskap både hos konsumenterna och hos dem som jobbar med livsmedel gagnar alla. Informationssatsningarna måste fortsätta. Vid en misstänkt matförgiftning eller om du ser möss vid matbutiken ska det vara en naturlig reaktion att anmäla. Anmälningsbenägenheten har betydelse för att hitta verkliga problem – och får butiker och serveringar att vara skärpta. Det höjer kvaliteten i alla led.

Det syftar till att göra det som redan fungerar ännu bättre – inte att straffa verksamhetsidkare.

Samtidigt, om klagomålen leder till att man kan upptäcka och rensa ut notoriska rötägg, är detta nog så viktigt.

Annons