Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Ledsen barn, men sommarlovet är alldeles för långt

I dag vaknar Södertäljes skolbarn (de som går i kommunala skolor åtminstone) upp till sommarlovets första dag. Det är inte den sista om man säger så.

Först den 15 augusti ringer det in på nytt. Då har nio veckor gått. Medan elever som går i Nykvarns grundskolor eller någon av Södertäljes fristående skolor då fortfarande har flera dagar kvar på sin sommarledighet.

Anmäl text- och faktafel

Sommarlov, höstlov, jullov, sportlov och påsklov – plus diverse röda dagar, klämdagar och studiedagar gör att en skolelev i Sverige är ledig nästan en tredjedel av årets veckor. Detta oavsett om man är sex år, elva eller femton.

Det låter mycket. För det är mycket. För mycket.

Detta av flera skäl. Ett uppenbart är rent kalendertekniskt. Familjekalendern blir lätt skev när barnens ledighet sätts i relation till föräldrarnas semestrar. Det är ett pussel som inte går ihop – detta oavsett om föräldrarna bor ihop eller har separerat.

Bara en så enkel sak som att åtminstone en gång per dag få ett ordentligt mål mat kan vara svårt när det inte finns skollunch att tillgå.

Ett annat skäl är att förutsättningarna för trygga och stimulerande lov, i synnerhet på sommaren, varierar kraftfullt – och är starkt kopplade till hushållets resurser. Sommarlovet är en klassmarkör. När skolan har sommarstängt blir det tydligt vilka barn som saknar ekonomi eller ett nätverk av närstående för att fylla loven med aktiviteter. Extra ensamt och trist blir det när kompisar åker på läger eller utlandsresor och du blir kvar. Bara en så enkel sak som att åtminstone en gång per dag få ett ordentligt mål mat kan vara svårt när det inte finns skollunch att tillgå. När organisationen Majblomman, i sin sommarlovsrapport 2017, undersökte hur mycket hushållen lägger på sommarlovsaktiviteter för barnen svarade sju procent mellan noll och 2 000 kronor, medan det i den andra änden var tolv procent som satsade mellan 15 000 och 100 000 kronor på sina barns sommarlov.

En av de universella lärdomarna är då denna: övning ger färdighet.

En tredje anledning till färre lediga veckor är att skolans primära uppgift är att ge eleverna kunskaper och lärdomar som rustar dem för livet. En av de universella lärdomarna är då denna: övning ger färdighet. Den som spelar ett instrument eller idrottar inser tidigt att det är regelbunden träning som gör att du hela tiden förbättrar dig. Några veckors eller månaders uppehåll gör att det blir jobbigt att komma igen. Detsamma gäller givetvis skolans ämnen. I synnerhet matematik och språk kräver att man nöter och nöter för att kunskaperna ska fastna. Med uppemot 16 veckors ”obligatorisk skolfrånvaro” missar eleverna mycket undervisning.

Förvisso finns en annan universell lärdom: Repetition är kunskapens moder. Men det är skillnad att ägna höstterminens första veckor åt att repetera saker som elever helt enkelt glömt bort än att upprepa det man nyligen lärt sig för att det ska sitta bättre.

I andra sammanhang pratar man om den så kallade 10 000-timmarsregeln – baserad på den svenske psykologiprofessorn K Anders Ericssons forskning. 10 000 timmar är ungefär den tidsrymd du behöver lägga på träning för att bli riktigt bra på något. Där en av nycklarna är handledd övning. Jämför det med de 6 980 timmar som svenska skolelever, enligt timplanen, är garanterade undervisning från årskurs ett till nio (ytterligare 525 timmar, när den numera obligatoriska förskoleklassen räknas in). Lägg därtill dagens svenska situation med stor lärarbrist, så är risken att en alltför hög andel av undervisningen – den handledda övningen – sker med icke utbildade lärare.

Svenska grundskolelever har också färre undervisningstimmar än genomsnittet för alla OECD-länder, enligt OECD:s årliga rapport Education at a glance. Ska Sverige fortsatt hävda sig som en stolt kunskapsnation i den internationella konkurrensen kommer det krävas höga ambitioner, mer av ansträngning – och mer av undervisning.