Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Låt Frivården lätta på trycket på fängelserna

Annons

Nämn ett brott, vilket som helst, och det omedelbara svaret från politiker, vilken som helst, blir att lagstiftningen måste skärpas.

Antalet förslag och utredningar från regeringen på det spåret är många. Ur högen kan nämnas förslaget att införa obligatorisk häktning för en rad nya brott, att synen på vapenbrott och smuggling av vapen och explosiva varor ska bli strängare (där remisstiden gick ut i förra veckan), införandet av ett särskilt straffansvar för samröre med terroristorganisation, skärpta straff för grovt barnpornografibrott, avskaffad straffrabatt för unga vuxna med mera.

S–MP-regeringen säger att den sedan maktskiftet 2014 tagit initiativ till över 50 straffskärpningar. För oppositionen är detta otillräckligt, den är missbelåten för att lagskärpningarna går för långsamt och inte är tillräckligt omfattande.

Oppositionspartierna öser själva på med egna förslag på samma tema. Exempelvis vill Vänsterpartiet att köp av sexuella tjänster ska kunna ge fängelsestraff och inte enbart böter som i dag – och Moderaterna önskar att brott med koppling till gängbrottslighet ska ge fördubblade straff.

Om ett brott här och ett brott där får skärpta straff, behöver man till slut kompensera detta genom att andra liknande brott däremellan också får höjda straff.

Det finns kritik mot denna ohejdade straffskärpningslusta. Inte minst från jurister. En kritisk synpunkt gäller att det påverkar den proportionalitet som finns i det svenska rättssystemet. Om ett brott här och ett brott där får skärpta straff, behöver man till slut kompensera detta genom att andra liknande brott däremellan också får höjda straff.

Eller som när det gäller det ovan nämnda M-förslaget. Hur genomtänkt är det om en misshandel som sker i en gängkriminell miljö ska ha ett högre straffvärde än om samme gängkriminelle individ går hem och slår sin sambo?

En annan effekt av att lagföra och frihetsberöva fler människor under längre tid syns i Kriminalvården – platsbristen är akut på såväl häkten som anstalter.

Exempelvis har beläggningen på Hall i Södertälje under ganska lång tid varit 100 procent – fängelset kan i princip inte ta emot en ny intern förrän någon annan lämnat. Detsamma gäller i hela landet. En för Kriminalvården viktig funktion, att kunna flytta dömda från en anstalt till en annan av säkerhetsskäl eller annat, är under nuvarande omständigheter mycket svår att genomföra.

Och när det är hårt tryck och högre beläggning ökar friktionsytorna inne på anstalterna. Risken för incidenter ökar, vilket påverkar såväl personal som intagna.

Sedan i september har Kriminalvården börjat med dubbelbeläggning på flera anstalter – vilket betyder att våningssängar flyttats in och att två interner delar cell – i ett försök att minska trycket. När det gäller den högsta säkerhetsklassen finns nu dubbelbeläggning på Kumla, Norrtälje, Salberga och Saltvik. Men inte på Hall. Anstaltschefen Mats Ehn förklarar detta för LT med att cellerna på Hall är små, omoderna och i dåligt skick. Vilket i sig gör att läget blir än mer ansträngt.

Nuläget är prekärt. Det är en hopplös ekvation att trycka in alltfler dömda på anstalter där kapacitetsbristen är skriande.

Och så kommer det att förbli kommande år. Den nya byggnad med 120 platser som är på väg, ska stå klar efter halvårsskiftet 2022. Siktet är inställt att sedan få till stånd ytterligare en utbyggnad så att Hall år 2026 ska ha 350 platser.

Nuläget är prekärt. Det är en hopplös ekvation att trycka in alltfler dömda på anstalter där kapacitetsbristen är skriande.

I sammanhanget är det därför viktigt att lyssna när det kommer kloka förslag från dem som är insatta. Frivården, som övervakar den som är villkorligt frigiven, har skyddstillsyn, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja, skulle kunna komma till undsättning.

Initiativet är gott och förslagen borde bli regeringspolitik.

Kriminalvården har skrivit till regeringen med förslag på förändrad lagstiftning som dels innebär att det ska gå att avtjäna ett straff på upp till ett år med fotboja (dagens regler säger att straffet högst får vara på sexmånaders fängelse), dels att Kriminalvården själv kan besluta om straffet ska avtjänas med fotboja (i dag är det den dömde själv som ansöker).

Förslaget skulle minska trycket på anstalter, samhällskostnaderna skulle minska och det underlättar för den dömde att behålla kontakten med samhället (man behåller arbeta, kan sköta sitt hem och familj) samtidigt som man avtjänar sitt straff.

Initiativet är gott och förslagen borde bli regeringspolitik. Skriftväxling pågår –Justitiedepartementet har bett Kriminalvården om kompletterande uppgifter, som ska in i december.