Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Knappast den Vändpunkt som Miljöpartiet vill ha

Annons

Väljarna har flytt och förtroendet för språkrören ligger på bottennivåer. Samtidigt stundar ännu en mandatperiod där Miljöpartiet fortsatt ska ta ansvar för en regeringspolitik där Socialdemokraterna håller i taktpinnen – och det med färre statsråd.

Anmäl text- och faktafel

Med andra ord är det tuffa tider. Och tuffare kan det bli.

För mitt i allt detta, medan Miljöpartiet har fullt sjå att hålla näsan över fyraprocentsspärren, lanserar den forne miljöpartisten Carl Schlyter ett helt nytt politiskt projekt – partiet Vändpunkt.

Ja, eller helt nytt.

Det Schlyter i praktiken föreslår – som tillsammans med en handfull andra lägger fram sina idéer på Dagens Nyheters debattsida – är ett annat Miljöpartiet. Så som det var förr.

För det fanns en tid, långt innan partiet hamnade i Rosenbad, när tanken var friare och spretigare. Schlyter längtar tillbaka dit där tusen blommor tilläts blomma på en vildvuxen blomsteräng – snarare än den välansade rabatt där Stefan Löfven (S) håller i sekatören.

Fyra politiska reformer har Carl Schlyter och kompani mejslat fram, som med viss precision talar direkt just till MP-sympatisörer. Och som även lyckas trycka på några av Miljöpartiets ömmaste punkter.

Som i klimatpolitiken. Vändpunkt vill förstås se kraftigt höjda skatter på koldioxid och uttag av naturresurser, med målet att göra Sverige fossilfritt till 2030. Lättsmält för varje MP-väljare. Precis som frasen ”Ekonomin ställs om till att fokusera på ökad livskvalitet snarare än ständigt ökad konsumtion”.

Men den gröna skatteväxling som Vändpunkt vill se ska bland annat ge pengar tillbaka till glesbygden – genom en särskild bonus.

Passningen till Miljöpartiet är uppenbar.

Förr fanns faktiskt en hel del MP-väljare på landet. Men i valet 2018 var de borta.

Vid riksdagsvalet 2014 fick Miljöpartiet över fyra procent av rösterna i Sveriges alla 29 riksdagsvalkretsar. Vid valet i september 2018 hamnade man under fyraprocentsspärren i hela 20 av 29 – det handlar om tre av fyra valkretsar i Västra Götaland, två av tre i Skåne, hela Norrland, Dalarna, Värmland, Västmanland, Örebro, Kalmar, Kronoberg, Jönköping, Sörmland, Blekinge och Halland.

Carl Schlyter har förstått att Miljöpartiet är lika ointressant för landsbygden, som landsbygden är ointressant för Miljöpartiet. Och därför erbjuder partiet Vändpunkt glesbygdsbonus när Miljöpartiet subventionerar elcyklister.

MP-flum av mer klassiskt stuk hittar du även när debattartikeln drar upp sina ekonomiska riktlinjer. Vändpunkt tror inte på kvartalsrapporter och tillväxt. I stället vill de lägga krut på en hel rad nya bolagsformer: bygdebolag, gemenskapsbolag och medarbetareägda bolag. Med motiveringen ”samverka mer och konkurrera mindre.”

Och så tänker de sig en demokratisk omvandling. Väljarna ska ges ”alternativa uttrycksformer” genom införandet av ett folkligt veto mot riksdagsbeslut.

Det är möjligt att partiet Vändpunkt blir en dagslända. Men Schlyter och kompani siktar på att Vändpunkt ska kunna finnas med redan vid Europaparlamentsvalet i maj, och med tanke på stommen i det politiska programmet är tydligt nationellt ligger riksdagsvalet 2022 därnäst.

Vändpunkt kommer med all sannolikhet vara helt chanslöst att komma in – men partiet kommer att få röster. Och dessa tar man från MP.

För Miljöpartiet är det rejält dåliga nyheter. Partiet fick 4,4 procent i riksdagsvalet senast, futtiga 25 000 röster var marginalen ned till fyraprocentsspärren.

Med tanke på att opinionsläget försämrats ytterligare har MP knappast råd med att ens ett par tusen väljare röstar på Schlytervarianten av Miljöpartiet.

Annons