Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Fuskandet sänker värdet av proven – se till att kryptera facit

I grundskolans årskurser tre, sex och nio samt i tvåan på gymnasiet genomförs nationella prov. De utgör ett viktigt verktyg för att bedöma elevernas kunskapsnivå i respektive ämne, en kontrollstation för att se att de helt enkelt kunnat ta till sig kunskap.

Genom att de nationella proven är obligatoriska och skrivs samtidigt av landets alla skolelever från norr till söder utgör de en god grund för att utvärdera om kunskapskraven uppfylls. De blir också ett rättesnöre för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning av eleverna.

Men nationella prov renderar också – särskilt för dem i nian och gymnasiet – en hel del press och stress. Många lever i tron att ett riktigt bra resultat på det nationella provet ska kunna lyfta betygen till oanade höjder. Trots att så inte ska vara fallet, provet är bara en del av många när läraren gör sin bedömning – det är inte som forna tiders examensprov.

Det finns grader i helvetet – läcker frågorna ut är det illa, men allra värst är det när facit får spridning.

Men häri ligger också det starkaste skälet till att de nationella proven är behäftade med fusk. Elever haussar upp betydelsen av provet och den som ställer sitt hopp på ett bra provresultat blir lockad av att kunna få frågorna på förhand via Instagram, Snapchat eller något annat socialt medium.

Det finns grader i helvetet – läcker frågorna ut är det illa, men allra värst är det när facit får spridning.

Direkt efter sportlovet passade Skolverket på att skärpa direktiven kring nationella prov.

Skälet var just det ständiga fuskandet, där enskilda individer kommer över proven, provsvaren eller rättningsmatriser i förväg, fotograferar av dessa och sprider dem via sociala medier. Med blixtens hastighet.

Skolverket ville därför stämma i bäcken.

Regelskärpningarna gällde bland annat en stark rekommendation om att genomföra proven senast klockan nio på provdagen samt att skolans rektor ska utse en administrativt ansvarig person som ser till att proven hålls inlåsta. Dessutom ett förtydligande om att när det sker att förseglingen till proven bryts dagen innan för att kunna anpassa själva genomförandet så måste proven omedelbart låsas in igen plus att rektorer endast i absoluta nödfall kan välja ett annat provdatum än det som fastslagits nationellt.

Allt detta var uppstramningar. Sedan tidigare fanns regler om att det är förbjudet för eleverna att använda mobiltelefoner under provtillfället, att prov ska vara inlåsta innan det ska användas samt att provfacit inte får öppnas förrän efter det att provet har genomförts. Dessutom har skolorna tillgång till ytterligare ett prov, att ta till i reserv utifall det ordinarie inte går att använda.

Ändå. På tisdagsmorgonen, när landets niondeklassare hade nationellt prov i engelska, hände det igen. Någon individ på någon skola hade fotograferat bedömningsanvisningarna och skickat ut dessa på nätet. Med andra ord fanns facit tillgängligt.

Det är inte acceptabelt. En självklar åtgärd för Skolverket, att ta till i sin nästa runda av regelskärpningar, måste vara att ha krypterade provsvar. Fuskandet har blivit ett så stort problem att värdet av att över huvud taget ha några nationella prov blir devalverat.