Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Det går att bygga lojalitet på liberala värderingar

Annons

Efter val ägnar sig varje parti med självaktning åt analysarbete. Dessa har ofta ett överdåd av navelskådande – kring hur den egna organisationen och de interna processerna sett ut och bör förändras. De avsnitten är för de närmast sörjande.

Men där finns också annat som är mer intressant. Svenska partier är generellt ganska bra i grenen självrannsakan – på att sakligt peka på vad som var bra och vad som var sämre i valet, utan att hamna i ren självömkan.

Anmäl text- och faktafel

Miljöpartiets valutvärdering är ett exempel på detta. Partiet gjorde ett svagt riksdagsval, fick 4,4 procent av rösterna.

Kort och gott konstateras i utvärderingen att ”Bilden av Miljöpartiet som ett parti som inte tar landsbygdens och vanliga människors utmaningar på allvar sitter väldigt starkt hos en stor grupp människor och är nu ett reellt problem för partiet.” I siffror anges att bara en procent av väljarkåren och tio procent av MP:s egna väljare anser ”att Miljöpartiet förstår vanligt folk”.

Analysen hymlar inte. Det gör inte verkligheten heller. I 88 kommuner sitter bara en enda miljöpartist i kommunfullmäktige och i ytterligare 91 står partiet helt utan mandat. Miljöpartiet saknar numera riksdagsrepresentation norr om Uppsala län.

Exakt detsamma, inga riksdagsledamöter från Norrland, gäller för Liberalerna. Partiet stod i princip still i riksdagsvalet (5,5 procent – plus 0,1 procentenheter). I den liberala eftervalsanalysen lyfter man att L i regeringsfrågan – Alliansen ska bilda regering, men utan att behöva ta stöd av SD – framstod som otydligt och icke trovärdigt för väljarna.

Ett skäl till detta, som analysen är inne på, är att man levt kvar i det förgångna. Det politiska landskapet har förändrats, den gamla tvåblockspolitikens tid är förbi. I stället ser Liberalernas analysgrupp hur ett landskap med fem block (M plus KD, L plus C, S plus MP – och med SD och V på varsin ytterkant) är det som kommer gälla inför 2022 års val.

Och man skissar på att det i ett sådant femblockssystem – där Liberalerna ingår i det mittersta blocket – skapas stora möjligheter: ”Om femblocksmodellen visar sig giltig betyder det att den svenska inrikespolitikens samarbetsformer ger en strategisk roll till den politiska mitten”.

Och där återfinns alltså även Centerpartiet.

Centerpartiet – med partiledaren Annie Lööf som banerförare – drev valrörelse och vann väljare på att tydligt stå upp för grundläggande liberala värderingar

C gjorde sitt bästa riksdagsval (8,6 procent) på 30 år och sitter nu på makten i fler regioner och kommuner än något annat parti. Men partiet har noterat stora förändringar i sin väljarkår. Partiet ökade där man traditionellt är starkt: på landsbygden.

Men den tydligaste förändringen fanns annorstädes – i tillströmningen av högutbildade, unga och kvinnor. Och partiets eftervalsanalys gör bedömningen att partiets väljarkår därmed sannolikt kan vara ”något mindre lojal än tidigare.”

Men säkert är det inte. Lojala väljare kan du få på många sätt.

Centerpartiet – med partiledaren Annie Lööf som banerförare – drev valrörelse och vann väljare på att tydligt stå upp för grundläggande liberala värderingar som öppenhet, humanism och medmänsklighet. Med Sverigedemokraternas politik som motpol.

I en politisk tid där triangulering och kompromisser gör att partier flyttar sig (och hamnar nära varandra) på den traditionella höger–vänsterskalan kan ett partis värderingar – och att vara stadig, principfast och trygg i dessa – verkligen ha framtiden för sig. Riksdagsvalet 2018 visade sig bli ett värderingsval – och det kan även kommande val bli.

Och på värderingar kan du bygga lojalitet.

Annons