Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Den tydligare träffbilden talar för Centerpartiets ingångsavdrag

Annons

I dessa tider, när en bombmatta av budgetförslag rullas ut, finns det några som definitivt är värda att lyfta fram. En är satsningen på ingångsavdrag, som tydligt bär Centerpartiets signum.

Anmäl text- och faktafel

Ingångsavdraget handlar om att genom sänkta arbetsgivaravgifter göra tröskeln in på arbetsmarknaden lägre – för de grupper som står allra längst bort från dörren.

Förslaget är att det företag som anställer unga, nyanlända eller långtidsarbetslösa får sänkt arbetsgivaravgift med två tredjedelar – avgiften sätts ned till 10 procent från 31. Ingångsavdraget är tänkt att träda i kraft den 1 juli nästa år. Fullt utbyggt är den beräknade kostnaden sex miljarder kronor under tre år, varav 1,67 miljarder kronor andra halvåret 2020.

Förutsättningen för att omfattas av ingångsavdraget är för unga över 18 år samt nyanlända att personen inte har haft en årsinkomst på över 100 000 kronor – och för en långtidsarbetslös att man inte haft en inkomst på 100 000 kronor per år de senaste fem åren.

Att Centerpartiet fått gehör hos Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen för detta är bra. Det är också bra att tydligt rikta avdraget mot grupper som står långt ifrån ett jobb.

En lärdom är givetvis att ställa in siktet tydligare på de grupper man vill nå – i stället för att smeta ut det över kreti och pleti.

Detta jämfört med den generella nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga som Alliansregeringen införde – först för unga under 25 år, och sedermera utbyggt till dem under 27 år. Den utvärdering som IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, gjorde av den reformen visade förvisso att sysselsättningen ökade något – men att kostnaden per jobb var hög.

En lärdom är givetvis att ställa in siktet tydligare på de grupper man vill nå – i stället för att smeta ut det över kreti och pleti.

Särskilt med tanke på att IFAU:s studie bland annat kom fram till att ”För unga utlandsfödda, en grupp med typiskt sett svag anknytning till arbetsmarknaden, finns ingen sysselsättningseffekt över huvud taget. Inte heller arbetslösa ungdomar gynnades av de nya reglerna.”

När Centerpartiet först lanserade idén om ingångsavdraget 2016 hade partiet tagit intryck av detta. Avdraget är därför utformat med större träffsäkerhet, det är till för dem som står längst bort från ett jobb.

Och där kan ingångsavdraget få stor betydelse. Ofta, men inte alltid, ser arbetsgivaren det som en vågad chansning att anställa människor utan flera rader (om ens en) på sitt cv. Om företaget då ”bara” behöver betala en tredjedels arbetsgivaravgift kan den chansningen vara värd att ta. Särskilt i paradoxala tider som denna när det råder arbetskraftsbrist i bransch efter bransch samtidigt som varningsklockorna talar om att kärvare tider stundar.

Centerpartiets partiledare Annie Lööf påpekade i ett pressmeddelande att ”Det är extra viktigt att vi inför ingångsavdraget just nu när en lågkonjunktur närmar sig. Unga, nyanlända och långtidsarbetslösa är särskilt sårbara om arbetslösheten skulle öka”.

Det kan mycket väl vara så att Lööf har rätt.

Annons