Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Bidrag som ska sälja lösnummer är felkonstruerade

Rubriksättarna på våra kvällstidningar brukar med viss regelbundenhet formulera sig i stil med: ”Tusenlapparna som många äldre missar” eller ”Det okända supertillägget pensionärer går miste om”. Och LT:s löpsedelsmakare tog tillfället i akt att spela på samma tema i fredags: ”Tusentals med pension går miste om bidrag”.

Rubrikerna handlar förstås om bostadstillägget. Ett tillägg som, tro det eller ej, inte har som främsta mål att sälja tidningar. Nej, bidragets syfte är i stället att det ska underlätta vardagen för äldre med svag ekonomi.

Anmäl text- och faktafel

Bostadstillägget har sedan länge varit politikens potatis – en basvara i skafferiet som alltid finns med när nya satsningar på pensionärer ska dukas fram. Att föreslå en höjning av tillägget är legio. Det är lika naturligt som att vilja höja garantipensionen och minska skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare.

Nu senast har regeringspartierna ihop med Centerpartiet och Liberalerna enats om att bostadstillägget (samt äldreförsörjningsstödet) ska höjas på nytt. I kommande höstbudget föreslås att det maximala bostadstillägget för pensionärer höjs med nästan tusen kronor till 6 540 kronor per månad. Ändringen träder i kraft vid årsskiftet.

Det går inte att med hedern i behåll påstå att bostadstillägget utgör en del av den generella välfärden när inte alla som har rätt till stödet får del av det.

I retoriken likställs bostadstillägget med garantipensionen – att höja dessa ska lyfta de allra fattigaste. Men det går inte att med hedern i behåll påstå att bostadstillägget utgör en del av den generella välfärden när inte alla som har rätt till stödet får del av det.

En färsk granskning från Riksrevisionen visar att nära 170 000 personer – varav 140 000 ålderspensionärer, övriga är människor med sjuk- eller aktivitetsersättning – som är berättigade till stöd aldrig får det. År 2016 var det nära tre miljarder kronor som aldrig betalades ut. Av de berörda individerna är cirka två tredjedelar kvinnor.

Riksrevisionens analys är den givna: hela ansökningsproceduren för att över huvud taget komma i fråga för ett bostadstillägg är så byråkratiskt krånglig att människor drar sig för att söka.

Till det kommer, trots intensivt myndighetskampanjande, att många inte känner till att tillägget finns.

Utfallet av bostadstillägg hamnar någonstans mellan problematiskt och helt åt fanders. Något är uppenbart fel i tilläggets konstruktion när så många människor aldrig kommer i närheten av att få ut det stöd som partiledarna gång på gång räknar in i sina löften till pensionärerna.

I sin nuvarande form är det alldeles för mycket godtycke över bostadstillägget. För många av de sämst ställda pensionärerna, där detta tillskott verkligen skulle göra nytta, behövs att det blir enklare och mer användarvänligt. Alternativt (om nu myndigheterna redan vet om du skulle vara berättigad till bostadstillägg eller ej) att betalningarna faktiskt – djärva tanke – betalas ut per automatik.

Man kan tycka vad man vill om formuleringar som ”supertillägget”, däremot kan vi vara eniga om att någonting är strukturellt fel när detta bidrag, år efter år, går många förbi.