Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tomas Karlsson: Äntligen landar en vettig lösning för flyget

Redan under förra mandatperioden fick Anders Sundström regeringens uppdrag att utreda flygplatskapaciteten i Stockholmsregionen. I utredningen från 2016, ”Mer flyg och bostäder”, konstaterades det självklara: ”På längre avstånd i Sverige är flyget det enda transportmedlet som kan ge en god tillgänglighet. För så gott som alla internationella resor är flyget det enda möjliga valet för en effektiv resa och god tillgänglighet”.

Sundströms utredning kom fram till att Arlandas kapacitet måste öka och föreslog att en fjärde rullbana skulle byggas – parallellt med två av de befintliga banorna. Det skulle i sin tur kunna möjliggöra en avveckling av Bromma flygplats och där frigöra mark för bostadsexpansion.

Det var klokt tänkt. Och året därpå presenterade S–MP-regeringen sin alldeles egna flygstrategi där Arlandas betydelse återigen lyftes fram: ”Arlanda flygplats är också viktig eftersom Sverige är starkt beroende av utrikeshandel och utbyten med övriga världen när det gäller export, import, besöksnäring och akademins behov av samarbeten”.

Just detta beroende är värt att betona. För svenskt näringsliv, svenska jobb och i förlängningen Sveriges ekonomi och välfärd, behövs en välutbyggd och välfungerande flygplatskapacitet kring vår huvudstad. Det gynnar hela landet.

Med andra ord: en viktig förutsättning för att kunna göra affärer över hela Sverige, i Europa och i andra delar av världen är god möjlighet till rörlighet till och från Stockholm. Ett sådant flygnav ger konkurrensfördelar gentemot andra större städer.

Regeringen tillsatte i samma veva som strategin såg dagens ljus även ett särskilt Arlandaråd – där det förutom en handfull ministrar (från både S och MP) även ingick ledamöter från statligt ägda bolag, intresseorganisationer, myndigheter, akademi och näringsliv. Rådets uppdrag var att Arlanda ska utvecklas till Nordens ledande flygplats – och tanken var att rådet skulle ha presenterat en färdplan för Arlanda mot slutet av fjolåret.

Någon sådan färdplan kom aldrig. Och inte kom något annat från regeringen heller. Det blev tyst. Skälet var att Miljöpartiet satte stopp

Men någon sådan färdplan kom aldrig. Och inte kom något annat från regeringen heller. Det blev tyst. Skälet var att Miljöpartiet satte stopp – partiet vägrade att slutrapporten skulle offentliggöras.

Men frågan är inte död. Snarare tvärtom. Och nu ett knappt år senare finns tecken på att den socialdemokratiska delen av regeringen tröttnat på motsträviga miljöpartister. Dessutom ökar pressen från lokala och regionala partiföreträdare – däribland nytillträdda oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) i Stockholm – och från näringslivet. Det besked som infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) ger till Dagens industri är därför både tydligt och välkommet.

I en intervju med tidningen slår Eneroth fast att regeringen kan tänka sig att lägga ned Bromma flygplats i förtid (nuvarande tillstånd löper ut 2038) – förutsatt att kapaciteten på Arlanda först har byggts ut.

Det senare ser Eneroth som en ”helt avgörande” förutsättning för att klara en nedläggning av Bromma.

Beskedet är helt i rätt riktning. Kapaciteten på Arlanda måste upp.

De bedömningar som finns visar att flygresandet kommer att öka framöver. Med tanke på de nödvändiga steg som samtidigt tas inom branschen för en omställning till ett mer klimatmässigt hållbart flygande – där högre andel biobränsle, elektrifiering och rakare flygrutter är några exempel – behöver det inte vara en utveckling att vara rädd för.

Till detta kommer att även andra styrmedel – bland annat en reduktionsplikt för flyget, med krav på mer biobränsle i tanken – som syftar till att snabba på omställningen tas fram.