Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tobias Samuelsson: Stinkande jakt på husägare med småskaliga avlopp

Annons

Varje år blir tusentals småhusägare tvångsanslutna till kommunalt vatten och avlopp. När nya villakvarter planeras tvingas inte sällan även de som redan bor i området att ansluta sig, oavsett om det handlar om fritidshus med torrdass eller åretruntboenden med moderna och godkända avloppslösningar.

Anmäl text- och faktafel

Många vägrar dock låta sig köras över av kommunernas grävmaskiner och på flera håll har motståndet övergått i stuguppror. Striderna är dock svåra att vinna. I praktiken är det väldigt svårt för en enskild småhusägare att överklaga miljönämndens bedömning.

Kommuner är skyldiga att ordna med vatten och avlopp om det finns ett behov, som framväxten av nya bostadsområden. Ofta tas dock ingen hänsyn till om det finns andra alternativ än det kommunala – som dessutom kan vara bra mycket billigare för de boende.

Anslutningsnotan till kommunen landar inte sällan på hundratusentals kronor, vilket tvingar småhusägare till stora skulder, och i värsta fall de får sälja kåken och flytta. Helt i onödan.

Tvångsanslutningarna flyttar också fokus från det stora problemet: bristfälliga avloppsanläggningar är ett stort miljöproblem. Särskilt kännbart är det i den här delen av landet med Östersjökust och Mälaren nära till hands, där läckage från undermåliga anläggningar bidrar till övergödning, vilket i sin tur leder till algblomning och bottendöd.

Men det legitimerar inte den klappjakt som bedrivs mot boende som saknar kommunalt vatten och avlopp. Miljövinsterna kommer när bristfälliga avlopp byts ut mot funktionsdugliga lösningar, men det är inte synonymt med anslutning till kommunens reningsverk.

Den som vill ha ett praktexempel behöver inte åka längre än till Hölö, där en kretsloppsanläggning omvandlar vatten från enskilda avlopp till gödsel. Tvärtom kan det till och med bli sämre vid kommunal anslutning. Nyligen stämde EU-domstolen Sverige för att ett tiotal kommuner inte renar sitt avloppsvatten på ett lämpligt sätt innan det släpps ut i naturen.

Anders Grönvall som har utrett frågan åt regeringen lade i fjol fram sitt betänkande. Förslaget saknar inte uppsidor. Bland annat öppnas för ökad flexibilitet, så att kommuner även ska kunna planera för ny bebyggelse utan kommunal anslutning, men också att berörda ska få säga sitt före beslut. Det är såklart välkommet, även om man kan tycka att det borde vara en självklarhet att de som berörs också tillfrågas, men så är tyvärr inte fallet i dag.

Utredaren har framför allt lyft fram ett förslag om att införa en avloppsdeklaration för små avloppsanläggningar. Tanken är att alla husägare med enskilda avlopp ska betala för en kontroll var sjunde år. Det riskerar tyvärr att bli ännu en dyr pålaga med tveksam samhällsnytta.

Kommunernas miljökontor jobbar redan i dag med att inspektera enskilda avlopp. Flera kommuner har också börjat kartlägga övergödda vattendrag. Boende uppmanas sedan åtgärda sina avlopp, vilket är ett bra incitament för att slippa betala tusenlappar för inventeringar. Så borde fler kommuner jobba.

Av remissvaren att döma verkar inte heller kommunerna vara några anhängare av förslaget. Tveksam miljönytta, skriver Södertälje kommun. Alltför långtgående, menar kommunernas intresseorganisation SKL.

Även i fortsättningen kan dock småhusägare bli kollektivt överkörda utan individuell prövning om regeringen går på utredarens förslag; enskilda människor, vars enda brott är att de valt att bo på landet. Då finns det tydligen ingen gräns för hur man kan behandlas.

Annons