Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tobias Samuelsson: Skolans anmälningskultur måste få ett slut

Annons

Trots upprepade tillsägningar vägrar två högstadieelever flytta sig från en soffa som blockerar vägen till skolkafeterian. Till slut tar en lärare tag i en av eleverna och lyfter denna ur soffan. Händelsen, som utspelade sig på en skola i Lidköping hösten 2017, anmäldes av en anhörig till Barn- och elevombudet, BEO. Lärarens agerande var en kränkning av eleven, menade i sin tur myndigheten och krävde skolan på 10 000 kronor i skadestånd till eleven.

Anmäl text- och faktafel

Kommunen har hela tiden stått bakom läraren och avfärdat skadeståndskravet. I både tings- och hovrätt har läraren fått rätt – men BEO fortsätter kräva skadestånd trots att två rättsliga instanser redan har sagt sitt. Nu har de överklagat ärendet till Högsta domstolen.

Roger Haddad, som är Liberalernas skolpolitiska talesperson, gick ut på Aftonbladets debattsida (7/8) efter det blev klart att BEO tar soffincidenten vidare ytterligare en instans. Där återupprepade han partiets krav på att BEO ska läggas ner.

Att lärare inte får stöd när de ingriper mot ordningsproblem är dock en större fråga än en enskild myndighets agerande.

Vi har fått en anmälningskultur, där föräldrar i stället för att reda ut problem som de upplever med skolan genom dialog, anmäler till myndigheterna.

I ett uppmärksammat fall från Brunnsängskolan i Södertälje häromåret, var det i stället Skolinspektionen som drev ett kränkningsärende – men då stoppade BEO Skolinspektionens krav på ersättning. Inte minst är det intressant, eftersom BEO inte är någon fristående myndighet utan en del av Skolinspektionen, vilket har skapat en märklig ordning där olika myndighetsavdelningar kan driva skilda linjer i enskilda kränkningsärenden.

LÄS MER: Inget skadestånd till elev på Brunnsängskolan som slog lärare – Barn- och elevombudet går emot Skolinspektionen

Tillsammans har dock både BEO och Skolinspektionen bidragit till den situation vi har i dag, där var femte lärare svarar att de tvekar att ingripa vid bråk när Skolvärlden, som är Lärarnas Riksförbunds medlemstidning, frågar (27/4-17).

Sedan 2008, då både Skolinspektionen och BEO instiftades, har antalet anmälningar stadigt ökat från år till år. Vi har fått en anmälningskultur, där föräldrar i stället för att reda ut problem som de upplever med skolan genom dialog, anmäler till myndigheterna. Lärare, rektorer och skolpersonal ska inte diskuteras med – de ska ställas inför rätta. Det urholkar lärarens auktoritet och försämrar förutsättningarna för att förebygga stök och garantera arbetsro i klassrummet.

Som juridikprofessorn Mårten Schultz har påpekat har det skett en juridifiering av skolan (Skolvärlden, 22/4-15). Förutom att samtal vuxna människor emellan har ersatts av myndighetsärenden, kommer också politiker undan när samhällsproblem flyttas över till domstolar och myndigheter. Det är inte uteslutande av ondo ska tilläggas – en majoritet av de ärenden som BEO hanterar handlar om elever som kränker andra elever. De driver med andra ord skadeståndsärenden mot mobbare.

Det ansvaret behöver finnas kvar, även om BEO skulle läggas ner i sin nuvarande form. Oavsett behöver dock lagstiftningen ses över. Om kränkningar ska förebyggas kan inte skolan vara en gråzon, där lärare och personal inte vet vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsstörningar.

Annons