Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tobias Samuelsson: När regeringen reser gäller inte flygskattens principer

Annons

Slopandet av flygskatten, ett beslut som fattades när M-KD-budgeten klubbades igenom i riksdagen i höstas, blev inte långvarigt. ”Flygets klimatpåverkan ska minska. Flyget ska stå för åtminstone en del av sina klimatkostnader. Därför behåller vi flygskatten”, sade biträdande finansminister Per Bolund (MP) i april när regeringen lade fram vårändringsbudgeten tillsammans med C och L.

När det kommer till statsrådens och deras tjänstemäns egna flygresor låter det dock annorlunda.

Regeringskansliet klimatkompenserar för sina flygresor – men inte för resor inom EU, då dessa redan omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter. I den bemärkelsen är flygresor inom EU redan klimatkompenserade, och sedan dag ett har det också varit det främsta argumentet mot flygskatten, som sedan den 1 april förra året läggs på flygresor som utgår från Sverige.

Anmäl text- och faktafel

Utsläppshandeln fungerar som så att EU sätter ett utsläppstak, som sedan successivt sänks. När vi skattar bort resor från svenska flygplatser, kan utsläppsrätterna i stället användas någon annanstans. Till exempel kan de nyttjas till flygresor som görs mellan andra EU-länder eller för den delen av ett kolkraftverk i Polen, som också omfattas av handelssystemet.

Detta är en tankevurpa, vilket regeringens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet också pekat, men regeringen har trots det ihärdigt försvarat skatt även på flygbiljetter till resmål inom EU.

Bolunds miljöparti vill dessutom gå ännu längre, och har öppnat för att ytterligare höja flygskatten på resor som redan omfattas av EU:s utsläppshandel. Stockholm–Göteborg är en sträcka som har nämnts, trots att de allra flesta inrikesflyg flyger på låga höjder som 6 000 till 7 000 meter.

De bidrar med andra ord sällan till de höghöjdseffekter – klimateffekter som uppstår vid förbränning på höjder över 8 000 meter – som regeringen annars brukar framhålla som det område där utsläppshandeln är otillräcklig.

Mellan 2008 och 2012 klimatkompenserade Regeringskansliet för sina flygresor, men när flyget inkluderades i utsläppshandeln slutade man kompensera för resor inom EU. Om regeringen verkligen trodde på sin egen politik – att flygets utsläpp kan sänkas genom att runda EU-systemet – hade de kunnat tillämpa samma princip på sina egna resor.

Men när klimatminister Isabella Lövin (MP) i fjol, efter att flygskatten hade börjat gälla, gav Energimyndigheten i uppdrag att klimatkompensera för regeringens resor framhölls att ”Endast sådana resor som inte omfattas av EU:s handelssystem för utsläppsrätter ska ingå i beräkningen”.

Om det nu är rätt beskatta flygresor inom EU, som redan omfattas av utsläppshandeln, varför väljer då regeringen att bara klimatkompensera för flygresor utanför EU?

Den frågan förtjänar ett svar. Annars kan det bara tolkas som att regeringen erkänner att flygskattens kritiker hela tiden haft rätt om flygskattens tveksamma klimatresultat.

Om regeringen tror på sin politik, borde den åtminstone leva som den lär.