Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Tobias Samuelsson: Därför är hemlig valstatistik ett demokratiproblem

Annons

Hur många väljare var det som kryssade Jonas Sjöstedt (V) i Europaparlamentsvalet 1999? Den uppgiften kommer Statistiska Centralbyrån, SCB, hemlighålla till maj 2069.

Om du vill veta vad dina grannar tjänar eller fick i slutbetyg på gymnasiet är det offentliga handlingar, men om de har ställt upp i allmänna val är det en skyddad personuppgift i 70 år – i varje fall om en ny dom från Kammarrätten i Göteborg ligger fast.

Det hela började med att nyhetssajten Europaportalen ville göra en sammanställning av de mest kryssade kandidaterna i EU-valen genom tiderna. Vem hade fått flest personkryss? Toppas listan av Jonas Sjöstedt? Eller Folkpartiets röstmagnet Marit Paulsen? Eller kanske av Miljöpartiets tidigare språkrör Per Gahrton?

Europaportalen begärde följaktligen ut listor över personröster från Europaparlamentsvalet 1999, eftersom dessa saknades på Valmyndighetens sajt.

Journalisten Anders Selnes fick dock till sin stora förvåning till svar att SCB hade sekretessbelagt alla sådana uppgifter. Varken namn på kandidaterna eller antalet personröster tänkte myndigheten dela med sig av – eftersom det kunde röja ett personligt förhållande. Europaportalen överklagade, men efter förlusten i Kammarrätten meddelade Högsta förvaltningsdomstolen i december att den inte kommer att pröva överklagandet.

I praktiken innebär domen att valresultat görs otillgängliga i efterhand, vilket väcker många frågor. Personvalen utgör i dag en integrerad del av det svenska valsystemet, och om valstatistik hemligstämplas kringskärs möjligheterna till granskning av något så demokratiskt fundamentalt som allmänna val – för såväl journalister som för allmänheten.

Den politiker som är orolig för att få sitt namn kopplat till ett parti eller ett valresultat, ska nog inte stå på några valsedlar.

Valhemlighet är viktigt. Sverige har släpat efter och fått befogad kritik, då valsedlar låg helt öppet i vallokalerna så sent som i förra riksdagsvalet. Det handlade dock om skydd för den enskilda medborgarens valhandling. Vilka kandidater som ställer upp i allmänna val är något annat.

Den som väljer att stå på en lista i ett Europaparlamentsval kommer givetvis att avslöja sin politiska tillhörighet och popularitet hos väljarna. Den politiker som är orolig för att få sitt namn kopplat till ett parti eller ett valresultat, ska nog inte stå på några valsedlar.

”Det är bisarrt att ett valresultat inte är offentligt. Det vore ju också intressant att få veta det själv”, svarade Jonas Sjöstedt (V) själv när han fick frågan om vad han tyckte att personkryssen från EU-valet 1999 hölls hemliga.

Om lagen inte ändras lär varken Sjöstedt eller väljarna få se någon topplista över personkryss till Europaparlamentet förrän 2069, men om förvaltningsdomstolarna tolkar lagen som att skydd av personuppgift väger tyngre än medborgarnas rätt till insyn, då borde riksdagen faktiskt ändra lagen.

Vi kan inte ha en offentlighetsprincip som omfattar alltifrån inkomst och bilinnehav, men som hemligstämplar statistik från allmänna val.