Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Terrorbekämpning ger många dumheter

Det är lätt att dra en koppling mellan terrorism och vapen. Alltför lätt.

Annons

Det finns knappt någon hejd på vilka inskränkningar av den personliga integriteten och människors vardag som myndigheter kan tänka sig att genomföra under täckmanteln att de nya lagarna behövs för att bekämpa terrorism. Det handlar om flygplatssäkerhet, id-kontroller, övervakning av data- och mobiltrafik bland annat.

En av de senare idéerna är EU-kommissionens förslag att göra kraftfulla förändringar och samordna medlemsstaternas vapenlagstiftningar. Ett förslag som går helt i linje med andra antiterrorförslag – man jagar den fula fisken genom att fånga alla fiskar.

Bland annat föreslår EU-kommissionen att halvautomatiska jaktgevär ska få en ny säkerhetsklassning, som anger att de är farligare än i dag, och därmed förbjudas.

Därmed blir det stopp för bland annat svenska jägare och sportskyttar att använda dessa vapen. Men näppeligen kommer förslaget få effekt på tillgången till illegala vapen eller stoppa världens olika fundamentalister från nya illdåd. Förslaget är dumt.

EU-kommissionen föreslår även andra skärpningar – däribland att vapenhandel mellan privatpersoner ska begränsas, att vapenlicenser ska bli femåriga och att den som har en licens ska genomgå en obligatorisk läkarkontroll vart femte år.

Som tur är råder bred konsensus i riksdagen om att Sverige är vuxet nog att självt ta beslut om vår vapenlagstiftning. I går behandlades frågan av justitieutskottet – och ledamöterna var överens om att kommissionens förslag är på tok för långtgående.

Det är bra att Sverige säger nej. Naturligtvis i själva sakfrågan, men också i ett större sammanhang.

Frågor som inte behöver omfattas av överstatlighet ska inte göra detta. EU:s subsidaritetsprincip, att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå, är värd att värna. Och dessa vapenförslag är ett tydligt exempel där det kan få se olika ut i EU:s 28 medlemsstater. Till detta kan läggas EU:s proportionalitets-princip – står de föreslagna ingreppen i proportion till det man söker uppnå? Svaret är som så ofta när terrorism ska bekämpas: nej.