Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Taxans max bör höjas

Tolv år har snart gått sedan Göran Persson på egen hand, mitt under pågående valrörelse, bestämde att maxtaxan skulle införas i förskolan. 
Nu bidrar den otvivelaktigt till att förskolans verksamhet – som här i Södertälje – tar stryk. Tyvärr.

Göran Perssons utspel bidrog till Socialdemokraternas valseger 1998. Själva reformen där såväl maxtaxan, alltså ett tak på familjernas förskoleavgift, som den allmänna förskolan för fyra–fem-åringar ingick genomfördes mot slutet av den efterföljande mandatperioden. Dessutom fick barn till arbetslösa och föräldralediga rätt att vara på förskolan i 15 timmar i veckan.

Maxtaxan är nu införd i samtliga 290 kommuner, det fåtal som inledningsvis stod utanför ändrade sig snabbt under trycket från de egna invånarna. Barnfamiljerna förbättrade sin ekonomi i och med att avgifterna sänktes.

Fördelningsmässigt var den inte, för att uttrycka det försiktigt, typiskt socialdemokratisk. De mest välbärgade hushållen tjänade i absoluta tal mest på reformen.

De med de högsta inkomsterna fick många tusenlappar över varje månad när maxtaxan infördes – i dessa dagar när systemet med hushållsnära tjänster kritiseras för att vara en skattesubvention som främst utnyttjas av rika kan det vara något att tänka på.

Men. Ingen politiker med självaktning – i synnerhet om man dessutom vill bli omvald – vill riva upp reformen.

Det vill inte jag heller. Den fungerar. Därmed inte sagt att man inte borde se över systemet.

Taket ligger på 42 000 kronor – det har bara justerats upp en enda gång sedan reformen infördes, 2003/2004 – och i dag har en stor andel av hushållen en högre sammanlagd månadsinkomst än så. Den högsta månadsavgift som familjer

behöver betala är 1 260 kronor (tre procent av inkomsten) för första barnet, barn två kostar 840 kronor och barn tre 420 kronor.

Det betyder att en familj med två barn i förskolan som tjänar över taket betalar 2 100 kronor per månad i avgift. Det är mindre än 50 kronor per barn och dag.

När maxtaxan infördes stod hushållens avgifter för knappt 30 procent av kommunernas totala kostnader för förskolan. I dag står de för tio procent – och det utan att bidraget från staten som ska kompensera intäktsbortfallet har fått motsvarande höjning. Systemet har urholkats och kommunerna får själva ta en allt större del av kostnaden.

Statsbidraget till kommunerna för maxtaxan uppgår i år till cirka 3,2 miljarder kronor. Beräkningar från Sveriges kommuner och landsting visar att om taket skulle höjas till 60 000 kronor ger det ytterligare en miljard kronor till sektorn – drygt 9 miljoner kronor för Södertälje.

En annan väg är att se över procentsatserna – en avgift på fyra procent, i stället för tre, av husållsinkomsten för första barnet ger enligt SKL också cirka en miljard.

Avgifter och skatter är känslig materia. I synnerhet om de ska höjas. Helst vill varje invånare betala så lite som möjligt. Punkt.

Men om kommunerna ska ha en rimlig möjlighet att erbjuda en förskoleverksamhet med god pedagogisk kvalitet krävs större resurser.

Ser du till vad som hänt med reallöneutvecklingen och andra kostnader i samhället de senaste sex åren så är det ohållbart att maxtaxeavgiften har legat stilla på samma

nivå sedan 2004.

Alternativet – en alltmer anorektisk förskola där barn-passning ersätter pedagogik och där antalet barn per anställd fortsätter att öka – är inget alternativ.