Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tanke saknas vid poolkanten

Tillgången till bad och simhallar är viktig. Men inte till vilket pris som helst.

Annons

Sydpoolens ägare Actic tog i januari beslut om att stänga äventyrsbadet då renoveringsbehovet var akut. Södertälje kommun och Actic samtalar nu om äventyrsbadets framtid. I nuläget vet vi inte vart de samtalen leder.

Sedan stängningen har debattens vågor gått höga – som om de vore skapade av Sydpoolens vågmaskin. Många diskuterar just Sydpoolen, men även andra åsikter har förts fram.

I en insändare i går föreslog Tommy Rosendahl att kommunen bygger ett helt nytt badhus och driver det i egen regi, i Järna plockade antroposofins starke man Anders Kumlander upp de lokala Moderaternas gamla idé om att Järna ska ha en egen simhall – och fick visst stöd av kommundelsnämndens ordförande, Hanna Klingborg (MP).

Detta är inte unikt för vår kommun. På politikers och medborgares önskelistor runt om i landet står just nya badanläggningar.

Under de kommande tio åren beräknas Sveriges kommuner investera 40 miljarder kronor i simhallar och badhus. Det handlar såväl om renovering som nybyggen. Det är en svindlande summa.

Enbart här i Mälardalen har flera av kommunerna byggt eller ska bygga nya badhus.

I Eskilstuna ska klassiska Vattenpalatset stänga och en helt ny anläggning, Munktellbadet, invigs till sommaren. I Västerås slog actionbadet Kokpunkten upp dörrarna i fjol. I Enköping är en ny simhall på gång och i Nyköping väntas nya Hjortensbergsbadet öppna nu i höst.

Bara för att nämna några.

Tidningen Expressen gjorde i tisdags en genomgång av några av landets alla nya badhus – och vad de har kostat.

Enbart de ovan nämnda, Kokpunkten och Munktellbadet, har en total byggkostnad på 710 miljoner kronor. Bolaget som äger Kokpunkten får ett årligt driftsbidrag av Västerås stad på 15 miljoner kronor under 25 år. Driften för badet i Eskilstuna går på 23 miljoner per år.

Sammanfattar man Expressengranskningen är en investering i nya badhus en rejäl förlustaffär för kommunerna och skattebetalarna. Detta oavsett om kommunen bygger och driver anläggningen själv – eller lägger ut den på entreprenad. Däremot är det en god affär för privata byggföretag och de bolag som sedan driver verksamheten.

Men skattemedel som rinner ur välfärden och rakt ner i privata bolag verkar bara intressera om det handlar om vård, skola och omsorg. Doften av klor gör att det är svårt att tänka klart.

I exempelvis Ystad får invånarna varje år betala 750 kronor var för att finansiera det nya inomhusbadet – oavsett om de badar eller ej, för då krävs dessutom en inträdespeng. I Skövde går badanläggningen back med 34 miljoner kronor per år.

Flera kommunledningar anger också att ett bra badhus är viktigt för att locka turister till kommunen – ja, till och med för att få folk att vilja flytta dit. Någon statistik som bekräftar att så verkligen blir fallet finns dock inte.

Däremot finns exempel på när kommuner planerat för nedskärningar inom skolan samtidigt som kalkylen för att bygga ett nytt badhus spruckit när kostnaderna ökat.

Det är naturligtvis inte fel att överväga investeringar i badanläggningar – och det finns värden med dessa som inte går att mäta i kronor och ören.

Men då tarvas det sannerligen att man räknar ordentligt på kostnaden – för själva bygget samt för driften under många långa år framöver. Det finns trots allt mycket annat som den kommunala skattkistan ska finansiera.