Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ta bort skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare

Sammanhållning och tillit är grundläggande för samhället. Tilliten byggs stark i gemenskaper. Men tilliten stärks också av förtroende för gemensamma institutioner och att det offentliga klarar sitt uppdrag på ett sätt som skapar legitimitet.

Skatter är nödvändiga för att finansiera den gemensamma välfärden och ska utformas så att de främjar ansvarstagande och arbete och samtidigt stödja sammanhållning och medmänsklighet. Skatteförändringar kan vara instrument för att möta samhällsproblem. Samtidigt behöver skatter vara legitima för att inte tära på tilliten.

Det har funnits – och finns – tillfällen då skatter fått orimliga effekter eller på annat sätt utmanat känslan av rättvisa: före 2006 lönade det sig ofta inte att arbeta jämfört med att leva på ersättningar och fastighetsskattens oförutsägbarhet skapade stor otrygghet i boendet.

Vi menar att skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare bär liknande drag: den uppfattas som orättvis, minskar legitimiteten för skattesystemet och bidrar till att förstärka skillnaden mellan grupper.

När Alliansregeringen tillträdde 2006 var utanförskapet betydande. Stora grupper stod, trots högkonjunktur, mer eller mindre permanent utanför arbetsmarknaden. Alliansen genomförde stora jobbreformer där jobbskatteavdraget – som gjorde det väsentligt mer lönsamt att arbeta – var bärande. För att reformen skulle bli tillräckligt stor för att bidra substantiellt till att bryta utanförskapet lade vi fokus på drivkrafter att gå från utanförskap till arbete eller öka sin arbetstid. Pensionärer fick därför inte del av den stora skattelättnaden.

Reformerna var också angelägna för att säkra framtidens pensioner som över tid avgörs av sysselsättningen.

För oss kristdemokrater var det dock viktigt att när jobbreformer etablerats steg för steg sluta skattegapet mellan pension och arbetsinkomst. Alliansregeringen sänkte också på vårt initiativ skatten för pensionärer fem gånger med över 16 miljarder – med tonvikt på de lägsta pensionerna.

Därtill deklarerade Alliansen att det inte finns ett egenvärde i att pension och förvärvsinkomst beskattas olika och att skillnaden i beskattning skulle minska över tid. Men Alliansregeringen gjorde för lite och skillnaden består. Och trots sortslagna vallöften från Socialdemokraterna har nuvarande regering bara genomfört en blygsam skattelättnad för pensionärer. I höstens regeringsbudget uteblev lättnader helt.

Vi menar nu att det är dags att fullt ut ta bort skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer och därmed slopa den så kallade pensionärsskatten. Pensionärerna fick stå tillbaka när jobbskatteavdraget infördes, men det är inte rimligt att upprätthålla denna diskrepans år efter år. Skatteskillnaden bidrar till att dra isär samhället.

Pension är uppskjuten lön – inte ett bidrag eller en ersättning som man uppbär när man i arbetsför ålder inte arbetar. Det bör därför beskattas som arbetsinkomst. En pensionär med en pension på 18 000 kronor får med vårt förslag 463 kronor mer i plånboken varje månad och en pensionär med en pension på 22 000 får 726 kronor mer.

Denna reform, som belastar offentliga finanser med ca 14 miljarder, bör genomföras snarast och finansieras ansvarsfullt. Vi föreslår därför att momsen samtidigt höjs med 1 procentenhet så att momssatserna blir 7, 13 respektive 26 procent. Förslaget förstärker offentliga finanser med knappt 15 miljarder kronor varaktigt.

Pensionärerna fick stå tillbaka när jobbskatteavdraget infördes, men det är inte rimligt att upprätthålla denna diskrepans år efter år.

Få finansieringar saknar negativa konsekvenser. Även en liten momshöjning kan påverka aktiviteten i ekonomin negativt, men effekterna torde blir relativt små, inte minst då en ökad disponibelinkomst för pensionärer bidrar i andra riktningen. Därtill tror vi det är relativt gynnsamt att göra detta när det är låg inflation och hög tillväxt.

En fördel är att en momshöjning inte riktar sig specifikt mot arbete, utan träffar bredare. Höginkomsttagarhushåll bidrar klart mest till finansieringen i kronor. Som andel av inkomsten är det relativt lika – låginkomsttagare använder något större andel av inkomsten än övriga grupper till livsmedel, men väsentligt lägre andel än övriga grupper till annan konsumtion.

Detta är en viktig reform för pensionärer, som under lång tid har fått stå tillbaka. Men vi menar också att det är en angelägenhet för hela samhället: reformen bidrar till mer av legitimitet för det offentliga och mer av sammanhållning över grupp- och generationsgränser. Det är därför en reform som Sverige behöver.Ebba Busch Thor (KD) partiledare Jakob Forssmed (KD) ekonomiskpolitisk talesperson Robert Halef (KD)infrastrukturpolitisk talesperson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel