Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Svensk värnpliktsnostalgi

Det finns ett starkt folkligt stöd för att återinföra värnplikten, gärna både för kvinnor och män. Det visar en ny undersökning.

Annons

Hela 72 procent anser, enligt den undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Dagens Nyheter, att det ska införas någon form av värnplikt, nästa 90 procent anser att den då ska omfatta både kvinnor och män. Samtidigt har försvaret svårt att fylla på med yrkessoldater i tillräcklig omfattning. Lösningen att återinföra värnplikten kan då framstå som enkel.

Det fanns stora fördelar med värnplikten, vid sidan av den uppenbara att ge landet en stor mängd soldater att sätta in i samband med ett krig. Inte minst gav det försvaret en stark folklig förankring, även om erfarenheten av värnplikten långtifrån var positiv för alla. Det var en organisation väl anpassad för de storskaliga krigsfall som var aktuella under det kalla kriget. Samtidigt är det ingen tvekan om att värnplikten mot slutet inte fungerade särskilt väl. Stora delar utbildades för ett försvar som redan var obsolet och utan modern utrustning. Allt färre kallades in. Värnpliktiga användes också till en del arbetsuppgifter som hade väldigt lite med själva försvaret att göra.

I dag ser situationen annorlunda ut. Till att börja med är det svenska försvarets uppdrag ett annat. I dag är det självklart att det i svenska officerare och soldaters uppdrag ingår att också delta i insatser utanför landets gränser. Detta blir betydligt mer komplicerat med värnpliktiga. Att tvingas försvara det egna landets oberoende och frihet är en sak, att tvingas till att föra krig i andra världsdelar för att bidra till att uppfylla regeringens politiska målsättningar är något annat. En grundläggande fråga innan återinförande av värnplikten blir därmed om plikten också omfattar insatser till exempel i Irak och Afghanistan.

Försvaret har inte heller behov av en hel årsklass unga män, än mindre en hel årsklass unga män och kvinnor. I Norge och Danmark är det till exempel bara en mycket liten del av varje årsklass som genomgår värnplikten. När inte alla omfattas blir det en betydligt svårare fråga hur de som behövs ska plockas ut och kompenseras. Ersättning i nivå med den tidigare dagsersättningen accepteras knappast.

Det finns en värnpliktsnostalgi hos svenskarna, det är uppenbart. Men försvarets behov i dag ser inte ut som på 1960-talet. Det finns skäl att fundera över om delar av värnplikten ska återuppväckas, till exempel mönstringsdelen. Det skulle ge fler möjligheten att komma i kontakt med möjligheten till en militär karriär.

Fördelarna med att återuppväcka delar av värnplikten måste dock ställas mot kostnaden, för samhället och den enskilde. Att staten lägger beslag på mellan ett halvår och ett och ett halvt år av en ung människas liv behöver starkare argument än att det är det enklaste sättet att lösa problem med personalförsörjningen.