Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Striden fortsätter om den allmänna sjukvården

Äntligen. När representanthuset röstade igenom Obamas sjukvårdsreform tog USA ett stort steg mot att ge alla sina invånare rätt till sjukvård.

Sedan 1910 har demokratiska presidenter försökt men misslyckats, nu är det verklighet.

För oss européer kan debatten om sjukvårdsreformen verka märklig. Här är den fria och allmänna sjukvården en sådan självklarhet att få reflekterar över dess existens. Att se ängsliga amerikaner varna för socialism och totalitarism känns väldigt främmande.

Då är ändå den reform som nu ska implementeras i USA bara en blek kopia av vårt system. Privata sjukförsäkringar kommer fortsatt att existera och spela en stor roll i landet.

I grunden ändras fyra saker. Försäkringsbolagen får inte rätt att neka personer att teckna en försäkring, staten tar ett större ansvar för dem som inte har råd att själv teckna försäkring genom att ge ekonomiskt stöd, bindande tak sätts för alla avgifter utöver försäkringspremien och slutligen tvingas samtliga invånare att teckna en försäkring.

Jämfört med Västeuropa där staten finansierar i stort sett all sjukvård och dessutom driver merparten är skillnaden avgrundsdjup.

Ändå är det ett mycket viktigt steg som tas. Förbudet mot att neka kunder gör att personer med medfödda eller ärftliga sjukdomar nu får möjlighet att teckna försäkring.

Det blir omöjligt att välja ut enbart de friska och hälsosamma för att hålla nere premierna. Systemet blir mer rättvist.

För de nära 50 miljoner oförsäkrade kommer detatt innebära en stor trygghet att

vara garanterad sjukvård.

Samtidigt är det för tidigt att ropa grattis. Reformen träder inte i kraft förrän 2014. För att finansiera uppstarten krävs att avgifter betalas in under de följande fyra åren innan systemet kan sättas igång. Republikanska segrar i kongressvalen i höst eller 2012 kan därmed sätta stopp för planerna. Obamas vinst i representanthuset är därför inte tillräcklig. Ska reformen garanteras måste han nu förankra den hos en skeptisk amerikansk befolkning annars riskerar den att falla. Det är inte ett lätt jobb.

USA är ett stort land. Att jämföra ett system som ska täcka alla 50 delstater går inte att jämföra med sjukvården i ett litet land som Sverige. En bättre jämförelse vore om sjukvården hade skötts av EU. Nog hade vi svenskar, av förklarliga skäl, varit tveksamma och skeptiska till att lämna över vården till beslutsfattare borta i Bryssel.

På samma sätt känner många amerikaner inför att låta Washington diktera deras sjukvårdssystem. Även i delstater som Massachusetts, som redan har allmän

sjukvård av den typ som nu ska införas, finns stor tveksamhet.

Förhoppningsvis är den nu framröstade sjukvårds-planen inte en Pyrrhus-seger som återkallas av framtida majoriteter i kongressen. Obama har vunnit det första slaget, men kriget om en allmän sjukvård är ännu inte vunnen.