Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stoppa inte jobben för ungdomar

Att den som går på gymnasiet arbetar extra under helger och kvällar är bra. Det ger insikt i arbetslivet, värdefull arbetslivserfarenhet och kontakter som underlättar för att få jobb senare. Det ger möjlighet att ta och få ansvar. Att tjäna egna pengar genom arbete är också ett bra sätt att lära sig pengars värde.

Det finns alltså många fördelar med att gymnasieungdomar arbetar vid sidan av studierna. Arbetsmiljö-verket verkar dock ha en mer skeptisk inställning. Det framgår av de synpunkter som Svenskt näringsliv lämnat på förslaget till nya riktlinjer när det gäller gymnasieungdomars arbetstid.

De nya riktlinjerna är ett förslag från Arbetsmiljöverket för att bättre anpassa svenska regler efter ett EU-direktiv. Enligt förslaget ska arbetstiden begränsas till högst åtta timmar per dag och högst 40 timmar per vecka.

Det nya med förslaget som upprör kritikerna är att också skolarbetet ska räknas in i det som räknas som arbetstid.

Vissa tjänstemän på Arbetsmiljöverket verkar anse att detta egentligen bara är ett förtydligande, och att reglerna redan gäller. För den som går in och läser på myndighetens egen webbplats är det dock tydligt att det snarare är en rekommendation till ungdomarna själva att räkna in också skoltiden när de bedömer hur mycket de kan arbeta. Någon regel om att arbetsgivaren ska räkna in skoltiden finns inte med i beskrivningen.

Allvarligast för de potentiella arbetsgivarna är att de, som Svenskt näringsliv tolkar förslaget, kan drabbas av böter om den totala arbetstiden överskrids. Det betyder i praktiken att den som ska anställa en skolungdom under 18 år måste ha koll på den anställdes aktuella schema i skolan. Dessutom är det upp till arbetsgivaren att hålla koll på om ungdomen jobbar extra hos någon annan. Arbetsmiljöverkets förslag är knappast en regelförändring i linje med regeringens strävan att minska företagens administrativa börda.

Protesterna mot förslaget har inte uteblivit. Förutom organisationen Svenskt näringsliv har det startats ett upprop på Facebook för att det även i fortsättningen ska vara möjligt för ungdomar att jobba extra vid sidan av gymnasiestudierna.

Naturligtvis kan det bli för mycket extraarbete för den som går i gymnasiet. Risken finns att arbetet går ut över skolarbetet.

Det är en risk som eleven, föräldrar och ansvariga lärare måste vara uppmärksamma på. Samtidigt är detta inte något som endast berör dem som jobbar vid sidan av skolan. Den som spelar fotboll med träningar fler gånger per vecka och match på helgen kan också riskera att det går ut över skolarbetet, precis som skolarbetet kan drabbas av att någon sitter uppe hela nätterna och chattar med kompisar.

I alla dessa fall är det berörda lärare och föräldrar som måste ge tydliga signaler om att skolarbetet försummas.

Både ungdomarna själva och samhället tjänar på att de får chansen att arbeta extra. Det vore helt fel signaler att i praktiken ytterligare försvåra – kanske till och med omöjliggöra – för ungdomar att ta de första stegen in på arbetsmarknaden genom att jobba extra.

Skolresultaten kommer knappast att bli bättre, men vägen till ett heltidsjobb kommer att bli längre och besvärligare.

Arbetsmiljöverket måste sansa sig och så snabbt som möjligt köra förslaget om jobbförbud för gymnasieung-domar genom närmaste dokumentförstörare.