Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Massdöd bland bin slår hårt ekonomiskt

Plötslig massdöd har drabbat flera bisamhällen i världen de senaste åren – även i Södertälje. För biodlarna innebär det både en ekonomisk och känslomässig förlust.

Annons
Biodlarna Bengt Höglund och Per-Axel Kollberg är oroade över hur utbredd bidöden har blivit. De vill att mer forskning ska bedrivas om ämnet.

Om världens alla bin dör ut, är mänskligheten utplånad inom fyra år, lär vetenskapsmannen Albert Einstein ha sagt om biets betydelse för människan.

Kanske låter det överdrivet, men det ligger något i det. Biet bidrar nämligen med mycket mer till människan än bara honung.

Hela 76 procent av livsmedelsproduktionen och 84 procent av växtarterna inom EU är beroende av biets pollinering.

Men de senaste åren har det från flera olika håll i världen rapporterats om plötslig bidöd, eller Colony collapse disorder, som forskarna kallar det och det är framförallt varroakvalstret och bekämpningsmedel som lyfts fram som de främsta orsakerna till det.

Även om inte Sverige är lika hårt drabbat som till exempel USA eller England, där antalet bin har halverats på 25 år, så dog enligt Biodlarnas riksförbund en fjärdedel av landets bisamhällen i vintras.

Även Södertäljes biodlare har drabbats av bidöden. När några av medlemmarna möts vid Enhörna bygdegård surrar det ordentligt runt bikuporna som står vid ängen på andra sidan vägen av bygdegården och som tillhör Bengt Höglund, en av föreningens medlemmar.

– Jag förlorade fyra av mina totalt 30 samhällen i år, berättar Bengt Höglund.

Hans biodling, är som de flesta andra i Södertäljes biodlarförening, en hobbyverksamhet.

– För att det ska löna sig ekonomiskt måste man ha bortåt hundra samhällen. Men även om man bedriver ren hobbyverksamhet så innebär det alltid en ekonomisk förlust när bina dör, säger Bengt Höglund och fortsätter:

– Men jag känner de som är än värre drabbade. En bekant till mig har förlorat 60 av sina 100 bisamhällen.

Flera av biodlarna nämner också den rent känslomässiga förlusten som bidöden innebär.

– Det är klart, det känns inget vidare när ens bin dör. Man lägger ju ner mycket tid och man är som biodlare förstås orolig för hur det har utvecklats, säger föreningens ordförande Per-Axel Kollberg, som också tror att den utdragna och torra vintern bidragit till att så många bin har dött i Sverige.

Han anser att det måste satsas ordentligt på ett forskningsprogram för att få bukt med problemet.

– Många biodlare har lärt sig att bekämpa varroakvalstret, men kan inte få bort det helt.

Regeringen har nu ökat anslaget i vårbudgeten med 40 procent för att hjälpa forskarna i frågan om bidöden.

Om bina dör ut hotas vår matproduktion.Foto: Jonas Tetzlaff

Mer läsning

Annons