Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

St Göran och ett bokslut över ­Almedalen

På söndagen stod Göran Hägglund ”äntligen spå stora scenen i Almedalen”. Inledningen är lånad i från Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings ­saga och kan tjäna som en metafor för att ­beskriva ­situationen för hans parti.

Annons

För frågar du kristdemokrater har de inte fått ett tillfälle att tala politik, men när de väl får göra det, kommer hela Sveriges befolkning att upptäcka att partiet passar dem.

Så ”äntligen” fick Göran Hägglund en chans att prata politik och tackla det negativa opinionsläget. Han är visserligen inte en försupen präst såsom Gösta Berling, men väl en kritiserad partiledare. Det märktes dock inte i Visby.

Hägglund levererade ett bra, genomtänkt och ideologiskt tal som var intressant att lyssna till. Han attackerade ”statsindividualismen” och de som vill kontrollera medborgarnas liv.

Kristdemokraterna och Göran Hägglund skulle sträva efter ett samhälle där man kunde uppnå solidaritet utan socialism, jämlikhet utan likriktning och frihet utan egoism. Det var det bästa talet under veckan eftersom att han talade med både värme och humor. Problemet för Hägglund är partiets högerkristna. De som vill att staten skall bli så pass liten att den enbart får plats i sovrummet.

Förra året ville de ha Mats Odell som ledare och de bär ensamma ansvaret för att partiet i dag ligger under fyraprocentsspärren. Det är nämligen en ytterst liten minoritet av Sveriges invånare som ogillar dagis och att kvinnor har fått mer tid att arbeta. Numera är en väl utbyggd dagisomsorg en viktig del av den svenska modellen och det är bara kristdemokrater som tycker att det är förkastligt. På många sätt påminner en av deras ledare, Uppsalas kommunalråd Ebba Bush, om forna tiders marxist – leninister. När väl medborgarna får upp ögonen kommer de att resa sig och göra revolution. Att Bush nöjt konstaterade att partiet nu gått till höger och övergett den borgerliga vänster som Alf Svensson representerade, borde få Hägglund att bäva inför valet 2014. Det är bör dock påpekas att Bush veterligen inte är släkt med USA:s tidigare president, annat än ideologiskt.

Det som också var värt att notera var att Södertälje var väl representerat under Almedalsveckan. Det var exempelvis ett seminarium arrangerat av Södertälje kommun och polisdistriktet som diskuterade brottslighet. Seminariet som var välbesökt diskuterade hur man skulle riva de pyramider som finns inom den organiserade brottsligheten. Det var glädjande att se att det rådde politisk enighet i kommunen om vikten av att bekämpa vår tids maffia. Annika Dopping och Jonathan Razai agerade moderatorer. Razai var både kunnig och påläst. Han kunde dessutom bidra med egna erfarenheter. Det var också roligt att se att KRIS (Kriminellas Rätt i Samhället) närvarande både vid seminariet och under resten av veckan. Brottsbekämpning handlar inte bara om att bestraffa utan om en väg tillbaka.

David Lindén