Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

SSK-fostrade Wandell: "Därför valde jag Örebro"

När SSK-fostrade Tom Wandell kommer tillbaka till SHL blir det som en av stjärnvärvningarna till Örebro. Nu drar träningen igång inför seriestart i september och Wandell är på plats.

Annons

229 matcher i NHL. 188 i KHL.

Nu har en rutinerad 29-årig centerstjärna landat i Örebro. För att lyfta i en stor roll.

– Spännande. Jag gillar pressen, och är här för att leverera offensivt, säger Tom Wandell.

I går samlades Örebro Hockeys trupp för att starta säsongen. Av de nya namnen saknades Michael Haga och Joakim Andersson, som ansluter senare. Tom Wandell är den stora offensiva värvningen. Ta centerrollen som ingen lyckades fylla efter Derek Ryan i vintras.

– Det är en stor anledning till att jag är här. Att få chans att använda mina offensiva kvaliteter i en betydande roll. Pontus (Gustafsson, GM) har stor del i att jag valde Örebro. Klubben har en kort, intressant historia och har lyckats etablera sig som slutspelslag. Och det finns en tydlig vision om att ta nästa steg, där det i slutänden går ut på att vinna SM-guld. I det lag är den roll de vill ge mig känns väldigt attraktiv. Sedan är det upp till mig att leverera, säger Wandell.

Nio år i utlandet, Nordamerika i Dallas Stars organisation och sedan fyra år och fem klubbar i KHL, den ryska ligan.

– Det har varit ett äventyr. Nu valde vi att flytta hem till Sverige, och det beror mycket på familjen. Jag har en fru och en liten dotter.

Dottern Flora föddes för 19 månader sedan. Då var Tom i östra Ryssland, i sibiriska Vladivostok och senare i Khabarovsk. Fru och dotter hemma i Sverige, samtidigt som Tom kuskade Ryssland runt.

– Det var tufft. För min fru som gjorde ett hästjobb här hemma, för mig mentalt utan närhet till familjen. Amanda och Flora var där och hälsade på i två månader, men den mesta tiden var jag där själv. Det blev väldigt mycket pratande på skype, säger han.

Varför lämnade du NHL för KHL?

– Jag åkte över tidigt, slog mig in i NHL via AHL-spel i Dallas. Hamnade i en fjärdekedja, vilket var helt okej till en början i ett lag med centrar som Mike Modano och Brad Richards. Det var stort att bara få vara med där. Men jag kände att jag blev lite fast i den defensiva rollen efter några år, och ville utvecklas och få mer utrymme offensivt. Då blev det KHL.

Fem ryska klubbar på fyra år?

– Ja, av olika anledningar. Först kom jag till Spartak Moskva, som gick i konkurs. Sedan till Omsk en säsong och på det till Vladivostok i östra Ryssland. Där blev hela den sportsliga ledningen och ett antal spelare trejdad till Khabarovsk, och jag var en av spelarna så åkte med på den. Det är så där borta, som import tar man det ett år i taget. Det handlar väl om att man inte riktigt ser någon framtid i Ryssland efter hockeyn. Det är ett jobb som ska göras.

Kan du någon ryska?

– Haha, nej, jag borde varit bättre på att lära mig, det kan jag ångra lite. Men man umgicks mest med de andra importerna. Det är inte den sorts lagkänsla vi har här. Känner mig redan hemma i det här gänget. Det är också en del i att det känns väldigt bra att komma hem. Dessutom har vi nära till släkt och vänner i Södertälje, och till Stockholm där min fru ska plugga, om än på distans.

Har du några ryska kompisar från tiden där?

– Någon enstaka, en kille från Moskva. Men inte annars. Det är svårt med språket, och det är en annorlunda kultur. Här i Sverige hänger man kanske med de andra spelarna, blir kompis på ett annat sätt. Så är det inte i Ryssland. Det är mer var och en för sig, man går till jobbet, gör det man ska och sedan åker man hem.

Du har 26 juniorlandskamper, nio i Tre Kronor. Hur ser du på landslagsspel?

– Jag har tvingats tacka nej på grund av skador några gånger. I framtiden är det definitivt en morot. Jag har aldrig spelat VM eller så, och det vore ju fantastiskt kul.

Har du tackat nej till VM-spel?

– Nej, inte så direkt, men när jag var i Dallas så var det aktuellt, men då hade jag skador. Som NHL-spelare är man alltid aktuell, om man har möjlighet. Det är inte på samma sätt i KHL. Där syns man kanske inte lika mycket.

Tom Wandell spelade en säsong i SHL. Det var för sju år sedan, med Timrå. Där gjorde han 41 poäng på 57 matcher. Visade att han är en poängspelare.

– Jag blev utlånad från Dallas den säsongen, för att deras AHL-lag skulle flyttas och det blev en mellansäsong där de inte hade något farmarlag. Jag var bara 19 när jag flyttade över.

Inte så konstigt att du flugit lite under radarn här hemma. Att folk inte har riktigt koll på vem du är?

– Nej, så är det säkert. Jag har ju inte spelat så mycket här hemma, och inte varit med i Tre Kronor heller särskilt ofta. Men jag har så klart följt med i vad som händer.

Har du koll på spelarna i laget du kommer till?

– Jag känner igen många till namn, men det är många nya ansikten. Och det är kul. Det blir nytt och roligt.

Många hävdar att SHL utvecklats mycket de senaste åren. Blivit annorlunda mot för bara några år sedan. Har du hängt med där?

– Nej, det kan jag inte säga. Du kanske kan berätta för mig?

Det handlar mycket om fart, om backchecking och överbelastningsspel. En hockey som exempelvis passade fjolårsvärvningen Jakub Petruzalek illa. Men det är många utländska spelare som vittnat om att det är ont om tid i rinken. Det är Skellefteå-modellen där alla jagar stenhårt i varje byte som är förebilden.

– Jaha, okej. Men det låter inte som ett problem, skridskoåkning är en av mina starka sidor. Men det är sant att spelet i KHL inte riktigt är på det viset. Där handlar mycket om individuell skicklighet, och det finns många väldigt skickliga spelare. Men det är kanske inte full fart hela tiden.

Och Tom Wandell har hört talas om draget i Behrn arena.

– Det låter verkligen häftigt. Är det fullt varje kväll?

Mer eller mindre. 97-98 procents beläggning.

– Det är ju fantastiskt. Och ja, det hade betydelse som en del i vårt beslut att flytta till Örebro. Backup från publiken och stan är både viktigt och jäkligt kul. Det är sånt som gör att man trivs extra bra.

I Wandell och Jocke Andersson har Örebro Hockey landat två svenska hemvändande stjärnor. Det i sig är en milstolpe i klubbens korta men högintensiva historia.

Läs även: Tom Wandell klar för Örebro: "Kommer att känna oss som hemma"