Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Södertäljes skolor behöver hjälp från regeringen

Skolvärlden, Lärarnas riksförbunds tidning, placerade nyligen Södertäljes skolor sist i en jämförelse med landets alla kommuner.
Placeringen gjorde mig både ledsen, beklämd och förbannad. Det är förstås ett misslyckande för mig som ordförande och för oss som kommun. Och det är, inte minst, en potentiell katastrof för de elever som inte når skolans mål.

Södertäljes skolors absolut viktigaste uppdrag är att öka måluppfyllelsen inom alla skolformer. Långt fler elever än i dag måste höja sina resultat och nå målen. Jag tror tyvärr att Skolvärldens bild i huvudsak stämmer. Det går förstås att hitta en del (bort-)förklaringar till att situationen ser ut som den gör. En orsak till Södertäljes dåliga placering är elevernas förutsättningar, en annan är en väldigt tydlig brist på resurser.

Södertälje har en lågt utbildad befolkning. Forskning visar klart att föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilda faktor som påverkar skolresultaten mest. Södertälje har många elever med annan etnisk bakgrund – och många sent anlända flyktingar.

Det är också en faktor som bevisligen påverkar skolresultaten. På samma sätt är det knepigare för sent anlända flyktingar att nå målen i samma utsträckning som de elever som gått hela sin skolgång i våra skolor. Hela 15 procent av våra elever har kommit till Sverige någon gång under sin skolgång.

Skillnaderna mot många andra kommuner är stora. Vi pratar delvis om olika världar, vars elever ändå jämförs i samma statistik. Våra skolor kallas för dåliga – men siffrorna bortser helt från det faktum att i vår kommun finns över 400 elever enbart i grundskolans förberedelseklasser, vilket i regel innebär att de kommit till Sverige under de senaste två åren.

Ska man vara riktigt noga, handlar det om fem–sex av våra grundskolor där skolresultaten är alldeles för låga och det är samma skolor där långt över 90 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska.

För att åstadkomma en rättvis skola i landet, utifrån ovanstående förutsättningar, borde Södertälje definitivt vara en av de kommuner som satsar absolut mest resurser på skolan. Så är inte fallet. I stället växer nu klyftorna mellan och inom Sveriges kommuner. Min bild är att det håller på att skapas rejäla A- och B-lag i Sveriges och Södertäljes skolor.

Lärarnas riksförbund föreslog nyligen en modell för hur staten borde ta ett större ansvar för skolornas resurser. Där hamnar Södertälje på plats nio av Sveriges kommuner när det gäller satsade skolresurser (i dag ligger vi på plats 241). Skillnaden i undervisningskostnad föreslås öka med över 50 procent!

En förklaring till detta är att skattesänkningar i många fall har fått gå före välfärdssatsningar. En annan förklaring är att skillnaderna mellan rika och fattiga, högutbildade och lågutbildade tillåts bli allt större. En tredje förklaring är Södertäljes speciella, nästan extrema, situation där staden tagit emot väldigt många flyktingar på kort tid. Södertälje hade behövt regeringens stöd i flyktingfrågan så att inflödet av asylsökande och flyktingar kan begränsas.

Visst går det säkert att hitta lite extra skolpengar även inom kommunen. Majoriteten har nyligen föreslagit att ytterligare 35 miljoner kronor ska tillföras grundskolan eftersom den senaste skatteprognosen tyder på något ökade inkomster för kommunen. Samtidigt är det ekonomiska utrymmet minst sagt begränsat och ser dessutom ut att ytterligare minska.

Under den gångna mandatperioden har hela åtta partier gjort upp om den årliga budgeten. De faktiska skolbudgetskillnaderna mellan blocken och partierna i Södertälje är försvinnande små. Det visar på det oerhört lilla spelutrymme som finns för några större ekonomiska omfördelningar inom kommunen. Möjligheterna att komma upp i ett läns- eller rikssnitt i kronor per elev är små. Och Södertälje borde alltså egentligen ligga en bra bit över det snittet.

Den ekonomiska situationen i Södertäljes skolor är väldigt allvarlig. Inte minst saknas pengar till kringresurser som bibliotek, kuratorer, vägledare, fritidspersonal et cetera. Vi behöver mer resurser. Den enda rejäla lösningen är att vi får se ett större statligt ansvarstagande för att upprätthålla likvärdighet mellan skolor och kommuner. Riksdag och regering borde ge betydligt större stöd till kommuner som Södertälje. Tillsammans med Lärarnas riksförbunds ordförande, Metta Fjelkner, har jag också krävt att regeringen snarast bör inrätta en skolakut för att komma till rätta med dessa problem.

Hittills har vi dock möts av kalla handen från Jan Björklund. Han menar att vi i Södertälje och våra skolor får skylla oss själva.

När staten på det sättet abdikerar från alla barns lika rätt till en skola av hög kvalitet så fortsätter skillnaderna mellan landets skolor att öka. Och de ökar oroväckande snabbt.

utbildningsnämndens

ordförande

Thomas Johansson (S)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel