Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Södertäljes kulturhistoria ska bevaras

En ruin, ett kalkbrott, två museer, en skola och ett rådhus.Alla är de kommunala fastigheter med särskilt kulturhistoriskt värde.

Annons

En utredning om kulturfastigheter i Södertälje är genomförd. Och ur de 61 fastigheterna har sex plockats ut som man anser extra värdefulla, de som kommunen inte får sälja:

– De här sex fastigheterna har ett speciellt symbolvärde för kommunen, fastigheter som absolut inte bör säljas, förklarar stadsantikvarie Emma Tibblin när vi träffas uppe på Orionkullen, utanför gamla Flickskolan – en av de sex fastigheterna.

Utredningen, som gjorts av Johan Ljöstad och Emma Tibblin, har förutom kartläggningen av kommunens ägda kulturhus, också kommit fram till att dessa hus ska ha få ett Kulturfastighetsråd som styr och bestämmer över dess öden i fortsättningen.

– Det var jättebra att vi fick det här uppdraget så att alla kulturhistoriskt intressanta hus som ägs av kommunen i någon form samlas. Och i fortsättningen finns det en stor samordningsvinst, till exempel när husen ska renoveras, att det finns expertkunskap i fastighetsrådet som alla har bytta av, menar Emma Tibblin.

Kulturfastighetsrådet är tänkt att utgöras av stadsantikvarien, kommunens lokalstrateg, kutur och fritids anläggningsanvarige, verksamhetschefen på samhällsbyggnadskontoret, samt förvaltningschefer på Telge fastigheter och Telge bostäder.

Utredningen har dessutom tagit fram ett regelverk som styr hur föreningslivets hyror ska administreras och sättas i kulturhusen, som till exempel i Hebbevillan, där både en kulturförening och en restaurang håller till.

Utredningen kom fram till att alla dessa hyresavtal ska samlas hos kultur- och fritidskontoret, och att de ska skötas och sättas på ett enhetligt sätt.

– Jag har egentligen inget med föreningsdelen att göra, men jag hoppas verkligen att Wendelas vänner (som eftersökt ett vettigt hyresavtal) blir nöjda med det här, säger Emma Tibblin.

Hon förklarar att många av fastigheterna som ägs av kommunen (eller av dess bolag) knappast köptes in på grund av själva husen, utan snarare för att man ville komma åt marken.

–Det finns inget självändamål att kommunen ska äga alla de övriga husen som finns med i utredningen. Men det vi kommit fram till är att Kulturfastighets-rådet ska få säga sitt innan det blir tal om försäljning, säger Emma Tibblin.

– Och det är oerhört värdefullt att vi har gjort den här inventeringen, det är ganska unikt.

En stor del av de kulturhistoriskt intressanta husen är relativt nya i kommunens ägo – de på Brandalsund. Gamla hus, som snart lär försvinna från listan då kommunen bestämt att sälja just Brandalsund.

Kulturhistoriskt värda hus

Utredningen visade på 61 fastigheter/objekt med kulturhistoriskt värde, varav 20 finns inom Telge fastigheters ägande, fyra inom Telge bostäders, 14 inom Telge Brandalsunds och 23 inom kommunens ägande.

De sex fastigheter/objekt som pekades ut med särskilt kulturhistoriskt värde och som bör garanteras vara kvar i kommunens ägo är följande:

. Gamla Flickskolan

. Telgehus

. Gamla Rådhuset

. Torekällbergets museum

. Biologiska museet

. Oaxens kalkugn