Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Elma-härvan: "Varken vanvård eller bedrägeri”

Bilden av att Försäkringskassan lurats på pengar och att hjälpbehövande brukare inte fått assistans, stämmer inte. Det menar de åtalades försvarare, som inledde sina slutpläderingar i går i den så kallade assistanshärvan.

Annons
Lokalen där Elma assistans höll till.

De båda huvudmännens försvarare hänvisar till Örebrodomen från den 28 augusti, som friade merparten av de åtalade i ett liknande assistansmål.

Och resonemanget går ut på att något bedrägeri är det inte fråga om eftersom assistansen visst har utförts, men i flera fall av andra personer än de som uppges på tidrapporterna som skickats in till Försäkringskassan. Personer som åklagaren benämnt ”fejkassistenter”. Enligt försvaret har dessa utfört assistans hos brukare.

– Reglerna ser nämligen ut så att den försäkrade brukaren bara behöver redovisa hur många assistenttimmar som utförts, inte vilka som utfört dem. Och vi menar att assistansen har utförts, men av andra. Och detta har åklagarna inte kunnat motbevisa, säger advokat Filip Rydin, som försvarar en av de båda bolagsmännen bakom det nu konkursade Elma assistans AB.

Åklagarnas påståenden om att assistans för 29,4 miljoner kronor aldrig utförts, stämmer alltså inte menar försvararna och hävdar vidare att det heller inte kan vara fråga om något bidragsbrott, som åklagaren gör gällande.

– I lagtexten står att en förutsättning för att assistansersättning ska utbetalas är att assistansen har utförts, vilket vi menar att den har, men av andra. Försäkringskassan har inte tagit skada, säger Rydin och fortsätter:

– Åklagaren måste bevisa att assistansen inte förekommit och det har de inte kunnat. Åklagaren vill ha bevislättnad för att det är så svårutrett, och det är möjligt att reglerna bör ändras i framtiden, men det är inget skäl för domstolen att nu sänka beviskravet, säger han.

Som bevis för att att assistansen har utförts hävdar Rydin att det är osannolikt att brukarna skulle ha klarat sig om de inte skötts om. Han hänvisade även till att det aldrig funnits några medicinska anmärkningar vid besök av sjukvårdspersonal, det var först efter tillslaget som kommunen tillsatte en egen god man som anmälningar om missförhållanden gjordes.

– Ändå fortsätter åklagaren märkligt nog prata om vanvård, säger Filip Rydin.

Slutligen, polisens dolda kamera, som visar att fyra personer kommer och går hos en gravt handikappad person i Södertälje – personer som bara bott hos brukaren, enligt åklagaren, men som enligt advokat Rydin utfört assistans. Att brukaren inte fick gå ut så mycket som ordinerats, har att göra med dennes handikapp, menar försvaret.

– Han hade Huntingtons sjukdom, hur ska man få någon som inte vill gå ut att gå ut? Man får inte utöva något tvång, säger Peter Mutvei, försvarare åt den andre bolagsmannen.

Mer läsning

Annons