Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sluta straffbeskatta högre studier

Liberalerna säger att högre studier måste löna sig bättre. Det är inte rimligt att breda akademikergrupper – ofta i offentliga kvinnodominerande yrken – inte belönas för att ha investerat i fleråriga utbildningar.

En av orsakerna till detta missförhållande är den statliga inkomstskatten. Färsk statistik visar att i inget annat västland slår höga marginalskatter in vid så låga inkomster som i Sverige. I år kommer till exempel sex av tio barnmorskor och psykologer att betraktas som höginkomsttagare och får inte ens behålla hälften av den sist intjänande hundralappen.

Liberalerna har låtit Riksdagens utredningstjänst analysera motsvarande förhållanden i OECD. Sverige har inte bara den högsta marginalskatten i världen, utan omfattar även fler yrkesgrupper jämfört med andra länder. Den statliga inkomstskatten med en marginaleffekt på 50 procent träder in redan vid en månadslön på 37 000 kronor, vilket är betydligt lägre än hos våra nordiska grannar.

Sveriges höga skatter på arbete har dessutom skapat ett samhälle där man blir rik på lotteri eller bostadsklipp, snarare än hårt arbete.

När Liberalerna föreslår att värnskatten ska avskaffas och brytpunkten för statlig höjas så att 400 000 svenskar färre tvingas betala statlig inkomstskatt beskylls vi av Socialdemokraterna för att vilja sänka skatten för de rika och att öka klyftorna i samhället.

Men den största klyftan skär i dag inte mellan yrkesgrupper, utan mellan människor som har eller inte har arbete. Att färre barnmorskor och psykologer berörs av höga marginalskatter gör det inte svårare för nyanlända och unga att få jobb. Jämlika förhållanden är naturligtvis en styrka, men inte detsamma som att straffbeskatta utbildning.

Här framträder en tydlig skiljelinje i synen på rättvisa. När L vill utjämna livsmöjligheter vill S utjämna inkomster. Därmed säger S också nej till enkla, riktiga jobb med lägre ingångslöner. Bristen på inträdesjobb medför ökade klyftor i livschanser och egenmakt när människor som saknar arbetslivserfarenhet förpassas till bidragsberoende.

Sveriges höga skatter på arbete har dessutom skapat ett samhälle där man blir rik på lotteri eller bostadsklipp, snarare än hårt arbete. Vi liberaler vill istället ge människor samma förutsättningar, där utbildning och entreprenörskap ska löna sig.

Det har funnits en uppenbar rädsla att ta debatten om rättvisa och att stå upp för att jämlikhet i livschanser inte nödvändigtvis är detsamma som att alla ska tjäna lika mycket. Det är därför dags att komplettera arbetslinjen med en utbildningslinje.

Mats Siljebrand (L)

gruppledare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel