Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Slöjdämnets framtid i fara

Textil-, trä- och metallslöjd är obligatoriska ämnen i grundskolan. Dessa och de andra skapande ämnena utgör en viktig bas för barnets lärande, inte bara i basämnena utan för hela barnets utveckling under skoltiden. Det är unikt i hela världen att det i den svenska grundskolan ingår skapande ämnen i mjuka och hårda material.

I textil-, trä- och metallslöjd kan barnen lära sig grunderna i hantverk och olika gestaltningsformer. Barnet lär sig hur man kan tillämpa basämnena i olika former och de lär sig hur man kan integrera till exempel matematik och språk. Utan denna grund blir barnets lärande mycket ensidigare, torftigare och utan bestående djupkunskaper.

Nu är dessa grundkunskaper hotade, eftersom det utbildas alldeles för få textil-, trä- och metallslöjdlärare. I hela landet saknar var fjärde person som undervisar i slöjd adekvat lärarutbildning på högskolenivå. Här i Stockholms län är situationen värre, endast 59 procent av trä- och metallslöjdslärarna och 67 procent av textilslöjdslärarna har pedagogisk högskoleexamen.

I Södertälje kommun är situationen liknande – 75 procent av textilslöjdslärarna och bara 55 procent av trä- och metallslöjdlärarna har pedagogisk högskoleexamen. Trots att behovet av lärare är stort, har slöjdlärarutbildningar nyligen lagts ned vid både Stockholms och Uppsala universitet.

Enligt Skolverkets beräkningar (2008) bör cirka 350 lärare examineras varje år mellan 2013 och 2022 för att ersätta de stora pensionsavgångarna.

Vid höstterminens antagning i år har cirka 150 studenter antagits till de utbildningar som finns kvar vid universiteten i Linköping, Umeå och Göteborg. Till detta kommer konstfack i Stockholm, som från höstterminen 2012 antagit 17 studenter, som kommer att studera till slöjdlärare som andraämne under bildämnet.

Tidigare fyraårsutbildning görs om till ettårsutbildning. Fullständig pedagogisk utbildning i ämnet kommer inte att finnas kvar i landets folktätaste län. Den låga volymen innebär självfallet att det behov som Skolverket definierat inte alls uppnås.

Datorer och it kan aldrig ersätta slöjd. Slöjdämnets styrka, men kanske också det som grumlar förståelsen av vad grundskoleslöjden i dag handlar om, är att ämnet i sig är tematiskt.

Ämnet berör både teknik, naturvetenskap, estetiska och konstnärliga aspekter liksom både nationell och internationell kultur. Det höjs röster från vissa håll om att slöjd borde bytas ut mot undervisning i it, med baktanken att byta det som verkar gammaldags mot något nytt, mer tidsenligt och modernt.

Utvecklingen har hunnit längre än så. Datorer används redan flitigt av elever som ett av flera redskap i de flesta ämnen och givetvis också i slöjdsalarna, för att söka inspiration, konstruktions- och tekniklösningar, för att bearbeta bilder och fotografier, för att analysera och värdera sin process samt för att dokumentera och dela med sig av sina resultat i digitala portfolios eller sociala medier.

Datorer och it kan aldrig ersätta värdet av att konkret arbeta med sina händer direkt i olika material. Är det en tillfällighet att fixa hemma-trenderna, intresset för hantverkskurser och stickkaféer ökar i dagens allt mer digitaliserade samhälle? Det uppstår problem när slöjd och andra estetiska ämnen hamnar i skuggan bakom alla storordiga satsningar som görs på svenska, matematik och engelska.

Utan välutbildade lärare riskerar vi antingen en återgång till en mera föreskrivande och därmed likriktad slöjdundervisning, vilket leder till en utarmning av mångfalden i elevernas sätt att lära och uttrycka sig – eller också kan bristen på utbildade lärare medföra större klyftor i hantering av ämnesinnehållet, en trivialiserad undervisning samt sämre likvärdighet och kvalitet i bedömningen av elevernas förmågor.

Båda alternativen leder till sämre kunskaper och begränsningar av elevernas möjligheter att utveckla sin kreativitet och initiativförmåga. Utan dessa kunskaper är risken överhängande att barnen utvecklas ensidigt och utan en helhetssyn på lärande.

Om vi, som känner till slöjdämnets unika innehåll och arbetsformer inte reagerar nu, är risken överhängande att ämnet i många skolor får en utformning, som allmänt pysslande. Det räcker inte för att motivera slöjdens plats som ett obligatoriskt skolämne.

Socialdemokraterna, riksdagens största oppositionsparti, motionerar nu genom Södertäljebon Ingela Nylund Watz om vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att ändra på denna mycket allvarliga situation för slöjdämnet i grundskolan.

pensionerad slöjdlärare och utbildare vid den numera nedlagda lärarutbildningen i Stockholm

Birger Svanteson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel