Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skolan måste lyssna på barnen

Att arbeta i skola är ett av det viktigaste arbeten som finns, ändå blir många barn försummade i skolmiljö och ansedda som sociala problem.

Annons

Ett genomgående tema som vi stöter på vart vi än kommer i samhället är att det är individen som är den felande länken – inte den ledande organisationen. Men när det kommer till barn, är detta verkligen tillämpligt?

Att bli ignorerad när man som barn på alla möjliga sätt ropar efter hjälp från skolan är tyvärr vanligt. Man kanske berättar för fröken ”De andra barnen tog min mössa och kastade den i leran” och får då som svar att ”Den som är med i leken får leken tåla”.

Man kanske titt som tätt, ja, till och med varje dag springer hem på grund av att man mår dåligt i skolan – utan att en lärare kontaktar föräldrarna och berättar att man saknas. Vilket resulterar i att ens föräldrar inte vågar skicka iväg en till skolan längre. När skolan väl kontaktar hemmet och vidtar åtgärder, kallar till möten får föräldern frågan om ”vad lider ditt barn av för diagnos?” inte ”vad har ditt barn varit med om?”.

Detta var min verklighet större delen av min uppväxt och är något som följt med mig tills att jag blev vuxen.

Det har lett till påbörjat självmordsförsök och mängder av ångest som slutade med att jag fick söka hjälp, äta medicin för att kunna orka.

Det var dock så lättande att få hjälp, någon som lyssnade på min åsikt. Men jag fick inte känna lättnad förrän jag sökte hjälp som vuxen. Flera tusentals barn går varje dag till skolan med rädsla för vad som väntar, andra går med hopp om förbättring. Men båda grupperna blir dagligen nedslagna av det bristande ansvar som lärare och skolledningar tar kring mobbning.

Detta är inte okej.

Jag började jobba i grundskola för tre år sedan och det fick mig att inse vad jag vill göra för att förändra denna situation.

Jag går nu socionom-programmet på Stockholms universitet och planerar att utbilda mig till skolkurator, men det behövs fler människor i skolan som hör våra barn när de ropar på hjälp.

Så därför, var den som lyssnar!

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel