Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sjostakovitj skildrar rysk 1900-talshistoria i sin musik

I fjol var det hundra år sedan den ryska revolutionen ägde rum – omstörtande händelser som ledde till tsardömets fall och bolsjevikernas maktövertagande.

Orsakerna är likartade till den ryska samt den franska revolutionen. Ryssland var före revolutionen 1917 ett feodalrike, ett ståndssamhälle av nära nog medeltida karaktär. Frankrike var ett utpräglat privilegiesamhälle med en oinskränkt makt för hovet och högadeln.

Bägge revolutionerna innebar en social omvälvning av stora mått. De har också haft genomgripande världspolitiska konsekvenser. Men där slutar likheterna. Frankrike började sin bana mot ett pluralistiskt samhälle med demokratiska institutioner. Ryssland och senare Sovjetunionen formades till en kommunistisk diktatur.

Dmitrij Sjostakovitj är den ende helt och hållet sovjetiske tonsättaren som levde hela sitt liv där - från födseln 1906 till sin bortgång 1975. Många framstående konstnärer flydde landet under det förtryck som härskarna använde för att uppnå sina mål för kulturen.

Sjostakovitj blev under sin levnad vittne till den kommunistiska terrorn med summariska avrättningar, interna utrensningar, arbetsläger till döds och massdeporteringar. Han drabbades också av Nazitysklands brutalitet och illdåd.

Många ryssar fick erfara att det var svårt att förena konstnärlig skaparlust och frihet med statens vilja – Sjostakovitj var definitivt en av dem. Han levde tidvis under dödshot, speciellt när hans musik ogillades av makthavarna i Kreml. Det är förunderligt att en konstnär som arbetar i en sådan miljö av förtryck över huvud taget är i stånd att skapa ny musik.

Många ryssar fick erfara att det var svårt att förena konstnärlig skaparlust och frihet med statens vilja – Sjostakovitj var definitivt en av dem.

Sjostakovitj femton symfonier är i huvudsak programmusik. De är ett dokument över den ryska 1900-talshistorien med tre diktatorer som huvudpersoner: Lenin, Stalin och Chrusjtjov.

Sjostakovitj verk – symfonier, kammarmusik och operor – handlar mer eller mindre om Sovjetregimen och kommunismen.

Jag vill därutöver lyfta fram två verk, som fick stor uppmärksamhet när de uruppfördes.

Under andra världskriget belägrades Leningrad från och med september 1941 till och med januari 1944. Den kom att bli en av de mest förödande belägringarna i världshistorien i termer av stupade. Över en miljon människor dog, de flesta av svält. Belägringen var en del i den nazityska offensiven mot Sovjetunionen i samband med Operation Barbarossa.

Sjostakovitj symfoni nummer 7 kallas Leningradsymfonin. Han tillägnade den “vår kamp mot fascismen, vår kommande seger, min hemstad”. Symfonin hyllades över hela den icke-nazistiska världen.

Babij Jar är en plats i utkanten av Kiev, Ukraina. I Babij Jar mördades ca 50 000 judar i september 1941 av Nazitysklands Einsatzgruppen. Där fanns också 1941–1943 ett koncentrationsläger där tiotusentals  människor, mest judar men även andra sovjetmedborgare, dödades.

Sjostakovitjs symfoni nummer 13, Babij Jar, är tonsatta dikter av Jevgenij Jevtusjenkos som handlar om massakern.

Sjostakovitj verk är mycket uppskattade och spelas flitigt i konserthusen runt om i världen – inte minst i Berwaldhallen och i Stockholms konserthus, ibland med ryska gästdirigenter.

Arnold Andersson

socialdemokrat i Södertälje

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel