Annons
Vidare till lt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Replik: Nya förutsättningar – efterfrågan låg på finskspråkig undervisning

Svar till ”Missvisande av Syrjänen (KD) om Stålhamraskolan – riv upp beslutet” (LT, 22/7)

Några berörda föräldrar uttrycker i en debattartikel kritik mot de förändrade förutsättningarna för den finskspråkiga undervisningen vid Stålhamraskolan. Jag har förståelse för hur de ser på situationen och tycker det är bra att de beskriver sitt synsätt.

De föreslår att beslutet ska rivas upp. Men rent konkret skulle ett upprivet beslut innebära att Stålhamraskolan inte skulle få något utökad stöd och därmed behöva spara ännu mer i all den verksamhet skolan bedriver.

Sedan många år tillbaka har Södertälje kommun erbjudit finskspråkig undervisning som är bredare än enbart modersmål, detta i form av finska klasser som varit åldersintegrerade. Detta har varit ett komplement till att gå i en ordinarie klass men med finsk modersmålsundervisning, som är det absolut vanligaste skolvalet för elever med finska som modersmål i Södertälje.

Finskspråkiga klasser var tidigare vanliga runt om i Sverige, men i takt med att efterfrågan minskat har de lagts ner i kommun efter kommun. Nu finns endast några få kvar. I Södertälje har det de senaste åren varit i genomsnitt två sökande per årskurs, vilket ju är långt ifrån ett tillräckligt elevantal till och med för en åldersintegrerad skolklass. För att lösa detta har Stålhamraskolan år efter år pusslat och fört över resurser från andra delar av skolan. Det håller inte i längden. För att kunna erbjuda regelrätta klasser behöver det finnas ett söktryck som är betydligt högre än vad som varit fallet under de senaste 10-15 åren.

Vi i utbildningsnämnden tog dock intryck av de synpunkter som inkommit i brev, insändare och dialogmöten. Det betyder förstås inte att man får precis så som man vill. I det här fallet beslutade vi att ge ett utökat bidrag till verksamheten på 300 000 kronor, vilket innebär att vi totalt ger ett riktat extrastöd på 543 000 kronor om året för en verksamhet som i dagsläget omfattar 14 elever. Det är ett mycket högt stöd per elev och ger en verksamhet som är betydligt dyrare än en ordinarie skolplats. Det fanns en bred samstämmighet i nämnden om denna utökning och inget parti föreslog att mer pengar skulle anslås.

Exakt hur undervisningen är organiserad beslutas av skolans rektor utifrån vilka elever som är inskrivna och vilket pedagogiskt upplägg som är bäst för deras lärande. Nämnden beslutar om vilka resurser som ska finnas på skolan.

Jag kan förstå att man som förälder önskar ännu mer resurser för barnens undervisning, men som nämnd behöver vi hela tiden fatta beslut utifrån de förutsättningar som finns. Det rimliga i detta fall var att ge ett utökat stöd för att värna en så bra finskspråkig undervisning som möjligt trots att söktrycket sedan många år tillbaka är relativt lågt. Då behövde vi fatta ett aktivt beslut om att tillskjuta resurser. Skulle man riva upp nämndbeslutet skulle dessa resurser försvinna från Stålhamraskolans budget.

Elof Hansjons

ordförande i utbildningsnämnden (S)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare