Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Renovering blottar kyrka - kranier hittade under golvet

Det ser ut som en helt vanlig kyrka. Om en nära 900 år gammal byggnad kan kallas vanlig. Men skenet bedrar. Orsaken är dock inte de 20 kranierna under golvet.

Annons

Inget altarskåp. Ingen predikstol. Inga ljuskronor och inga bänkar. Dopfunten undangömd.

Skarvsladdar. En stege och ett provisoriskt golv i ett annars öde kyrkorum. Väggarna är vita, smutsiga.

Ytterenhörna kyrka, fuktskadad och med utdömt elsystem, bommades igen i slutet av 2013. Renoveringsarbeten inleddes, men avstannade hösten 2014 när pengarna tog slut. Sedan dess har inte mycket hänt.

– Visst är det ett vackert rum, säger kyrkoherde Maria Jacobs och kliver in.

Solen skiner genom de höga fönstren i söder.

– Det är spännande nu när alla saker är borta. Man får en ny bild av kyrkan.

En del som är blottlagd är det gamla stenaltaret längst in – kanske en rest ända från 1100-talet. Altaret var tidigare gömt under ett tegelskal, som i sin tur var klätt i trä. På alltihop stod altarskåpet. Dagen då arbetet i kyrkan återupptas närmar sig.

– Vi har fått pengar beviljade. Vi börjar så snart som möjligt, säger Maria Jacobs.

När arbetet så småningom är klart är interiören till stora delar en annan än tidigare. Kyrkbänkarna kommer inte tillbaka, inte heller predikstolen. I stället blir det lösa stolar och en flyttbar pulpet. Det gamla altarskåpet var mögelangripet och restaureras. Det ska tillbaka, för att hängas på väggen. Ett nytt flyttbart altare ska placeras nära mitten, så att gudstjänstbesökarna som sitter i norra korsarmen ser bättre.

– Vi arbetar med en lokal snickare, men än så länge finns inget annat än skisser på vårt nya altare, säger Olle Karlsson, kyrkorådsmedlem med fastighetsansvar.

I en glugg i det provisoriska trägolvet syns en av de tre gravkammare som finns under kyrkan. Där står också en alldeles ny kista. När ett nytt elsystem skulle installeras grävde man upp golvet i det så kallade södra valvet, kyrkans första vapenhus.

– Där hittade vi skelettdelar och 20 kranier av olika storlekar. Dessa begravde vi i den nya kistan efter en begravningsceremoni, säger Olle Karlsson.

Historien bakom dessa lämningar är höljd i dunkel.

– Vi vet inte. Vi kan bara gissa. Vi leker med tanken att det handlar om människor som inte fick begravas i vigd jord, men som någon gång hittades och lades under golvet, säger Olle Karlsson.

När Ytterenhörna kyrka öppnar igen är väggarna hela och putsade, ljuskronorna polerade och fönstren renoverade. Golvet är nytt, värmesystemet likaså.

– Vi har inget slutdatum, men vi är lite otåliga. Vi väntar och längtar efter att kunna använda kyrkan igen, säger Maria Jacobs.

Tornrivning och brand

Ytterenhörna kyrka byggdes på sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Sakristian mot norr och vapenhuset mot söder tillkom under senmedeltiden. Länge hade kyrkan två torn, men 1758 revs tornet över koret. Den 21 juli 1764 slog blixten ner. Kyrkan började brinna och till slut stod endast murarna kvar. Under återuppbyggnaden tillkom den norra korsarmen. Nya inredningen kom delvis från Kärnbo ödekyrka i Mariefred. Bland annat är altarskåpet, troligen tillverkat i Antwerpen omkring 1500, därifrån.

Källa: Enhörna församling