Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Jan Björklunds efterträdare som L-ledare får en mycket svår uppgift

Annons

Jan Björklund avgår som partiledare för Liberalerna. Han ställer inte upp till omval vid partiets landsmöte i november. Det meddelade han vid en presskonferens på onsdagen.

Anmäl text- och faktafel

Enligt Jan Björklund är detta ett naturligt beslut eftersom han har varit partiledare i tolv år, en lång tid i dagens politik. Han uppger också han fattade sitt avgångsbeslut redan före valet i fjol, eftersom han inte hade tänkt sitta kvar som partiledare över valet 2022. Om han hade blivit minister i en alliansregering hade han suttit kvar som partiledare något år till, men inte längre.

Det här låter som ett rimligt resonemang. Liberalerna gjorde dock ett dåligt val i fjol. Även om partiet gick framåt 0,1 procentenheter så var det klart mindre än såväl Centerpartiet som Kristdemokraterna. Liberalerna blev det minsta allianspartiet, vilket var en stor missräkning.

En diskussion om vem som skall leda partiet är därför helt naturlig. De långdragna regeringsförhandlingarna har dock gjort att denna diskussion fått vänta. Men nu är regeringsfrågan avgjord. Genom att på detta sätt meddela att han inte ställer upp för omval, trots att det är tio månader kvar till landsmötet, slipper Jan Björklund alla krav på avgång och en förödmjukande debatt.

Om det vore val i dag skulle partiet troligen hamna utanför riksdagen.

Jan Björklunds avgång kommer dock i ett mycket känsligt läge för Liberalerna. Partiet har just brutit upp från allianssamarbetet för att starta ett samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, ett beslut som fattades under stor oenighet. Flera liberala hjärtefrågor, som avskaffad värnskatt och mobiltelefonförbud i skolan, finns med i Januariavtalet, men nu skall detta avtal också genomföras, vilket inte kommer att bli helt lätt.

Liberalerna ligger också uselt till i opinionsmätningarna. Om det vore val i dag skulle partiet troligen hamna utanför riksdagen.

Här har Jan Björklund ett stort ansvar. Han har inte lyckats att profilera Liberalerna på ett sätt som lockat fler väljare. Efter förra valet lovade han att förnya partiet, men den enda stora förnyelsen var bytet av partinamn. Det räcker inte.

Hennes stöd är antagligen inte tillräckligt nu heller.

Att Jan Björklund ändå fått sitta kvar beror till stor del på att han har saknat tillräckligt starka motkandidater. Birgitta Ohlsson försökte utmana honom inför förra landsmötet 2017, men lyckades inte få tillräckligt stort stöd. Hennes stöd är antagligen inte tillräckligt nu heller.

Någon självklar efterträdare finns därför inte. EU-kommissionär Cecilia Malmström verkar vara mångas favorit, men hon har sagt sig vara färdig med politiken när hon i vår slutar i EU-kommissionen. En annan stark kandidat är partiets ekonomiskpolitiske talesperson Mats Persson. Andra namn som kan vara aktuella är Maria Arnholm, Nyamko Sabuni, Gulan Avci, Johan Pehrson, Lotta Edholm och Erik Ullenhag. Även Norrtäljes Karin Karlsbro är ett möjlig kandidat. Hon blir nu i alla fall riksdagsledamot, eftersom Jan Björklund knappast väljer att stanna kvar i riksdagen som avgången partiledare, i alla fall inte någon längre period.

Jan Björklund må ha varit lyckosam när det gäller att förändra opinionen vad gäller högre krav i den svenska skolan, men han måste ses som misslyckad när det gäller att lyfta sitt eget parti.

Oavsett vem som får efterträda Jan Björklund så får han eller hon en mycket svår uppgift. Jan Björklund må ha varit lyckosam när det gäller att förändra opinionen vad gäller högre krav i den svenska skolan, men han måste ses som misslyckad när det gäller att lyfta sitt eget parti.

Annons