Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Det fungerade inte med alla elever i samma klass

Annons

Vilket är bäst: att "stökiga elever" få gå i egna klasser eller att de får gå i samma klasser som alla andra elever? Svaret på den frågan har varierat de senaste decennierna.

Anmäl text- och faktafel

För en hel del år sedan fanns så kallade Obs-klasser, där de stökigaste eleverna placerades. Sådana klasser ansågs dock som stigmatiserande – de elever som gick i dessa klasser pekades ut och därmed fick en dålig start i livet. I stället skulle alla elever, även de stökiga och de med stora inlärningssvårigheter, gå i samma klass. ”Inkludering” kallades detta.

De senaste åren har dock pendeln svängt tillbaka. I dag är det många som menar att denna inkludering har varit dålig för alla. De ”stökiga” eleverna, som många gånger har någon form av diagnos (som adhd), får inte den lugn och ro de behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. I stället stör de lektionen, vilket gör att lärarna får svårare att utföra sitt arbete och att övriga elever drabbas. Inkluderingen sänker därför skolresultaten för alla elever, men mest för de elever som har störst behov.

Därför har en del kommuner nu börjat införa ”resursklasser” för elever som behöver extra stöd. Framför allt Jan Björklund och Liberalerna har drivit på, och dessutom fått in detta i Januariavtalet mellan Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet: "Inkluderingstanken har gått för långt: gör det lättare att få särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp. (Uppdrag till Skolverket hösten 2019). Resursskolor ska utvecklas."

Frågan är om inkluderingstanken har fungerat bra för någon?

Många vänsterpolitiker är dock fortfarande positiva till inkluderingen. Och de båda lärarfacken har olika åsikter om inkludering: Lärarnas Riksförbund är emot, medan Lärarförbundet har en mer positiv syn.

Men frågan är om inkluderingstanken har fungerat bra för någon? Den har inte fungerat bra för lärarna, som fått ägna alltför mycket tid åt att skapa ordning i klassrummen i stället för att vara lärare. Den har inte fungerat bra för de ”vanliga” eleverna, som inte fått den studiero de behövt. Vissa elever har till och med använts som ”stötdämpare”, vilket lagt ett orimligt ansvar på dessa elever (ofta flickor) och gjort att de fått sämre skolresultat. Men framför allt har inkluderingen inte fungerat för de elever som den främst var tänkt att hjälpa. I stället har de fått sämre stöd, och därmed sämre förutsättningar att klara ett godkänt resultat i skolan.

Hellre då resursklasser, där de elever som behöver extra stöd också kan få detta. Det ger en god grund för förbättrade skolresultat för elever – alla elever.

Annons