Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rättvisa även på nätet

Utredningen om kränkningar på nätet har kommit med sitt slut-förslag. De lyckas väl med att balansera de olika rättigheterna som spelar in i frågan.

Annons

Lagen behöver ständigt utvärderas. Särskilt när det gäller hur väl den håller jämna steg med den tekniska utvecklingen.

Debatten om nätsäkerhet och kränkningar på nätet handlar om hur lagstiftningen behöver ta hänsyn till hur ett brott kan begås, och hur det bör straffas.

Digitaliseringen har förutom att möjliggöra utveckling och innovation även möjliggjort att kränkningar kan spridas på ett helt nytt sätt. I ett samhälle där värderingar fortfarande delvis styrs av patriarkala hedersuppfattningar om kvinnors sexualitet är fenomenet ”hämndporr” ett särskilt skrämmande exempel på hur ett sådant brott kan ta sig uttryck.

Bilder på kvinnor i sexuella sammanhang sprids på internet, kvinnor utsätts för ovälkomna mejl, närmanden, samtal, att ständigt utsättas för kränkningen att inte få bestämma själv över vilka som får se deras kroppar.

Att bevittnas och kommenteras mot sin vilja i en sådan omfattning att kränkningen blir svår att bära. Det har funnits flera fall av självmord, utpressning och förföljelse kopplat till sexuella uthängningar och trakasserier på nätet.

Det här är den viktiga bakgrunden till att regeringen tillsatte en utredning om ny lagstiftning för att komma till rätta med kränkningar genom digital kommunikation. Den utredningen är nu klar och presenterade under förra veckan sitt slutbetänkande.

Många är rädda för att skärpt lagstiftning i frågor som sexuella trakasserier och förtal på internet kommer leda till en inskränkning av yttrande-friheten. Det är sunt att bevaka den risken men frågan får inte slå över till att inte respektera andra negativa rättigheter. Som rätten att slippa utsättas för trakasserier, hot och våld.

Överlag lyckas utredningen balansera dessa två rättigheter väl. Ett antal förslag på förändringar för att skärpa lagen vad gäller sådant som integritetsintrång, ofredande och olaga hot finns. Samtidigt tar den höjd för faktorer som allmänintresset och yttrandefriheten.

Ett av förslagen handlar om att kunna kräva ett större ansvar från den som driver en viss plattform på vilken andra postar exempelvis hot. Detta är nog det mest svårgenomförbara då plattformar enkelt kan läggas i andra länder och därmed inte omfattas av svensk lagstiftning.

Rättigheter måste balanseras även på internet. Yttrandefriheten är fundamental, men den står inte i motsättning till att vi på ett mer effektivt sätt lagför människor som kränker och hotar enskilda. Det har den nya utredningen gjort förhållandevis väl. Ansvaret måste i högre grad läggas där det hör hemma, nämligen på de vuxna människor som väljer att göra andra illa, oavsett om det är på nätet.

Rättvisa måste gälla även där.